Fixardag-läckage, pulpitplatta, förpiksutrymme, stolpfendrar

Fix nr 1. Läckaget
Dagen började med att försöka hitta läckan. Jag satte på färskvattenpumpen, lyfte på luckan bakom ratten och tittade ner. Att hitta läckan var inte svårt alls...slangen till duschen i sittbrunnen läckte på två ställen. När jag skulle syna det närmare kände jag att byxorna blev blöta, och vips hade jag hittat två läckor till...Vattnet visade sig också spruta rakt in på dieselvärmaren vilket skulle kunna förklara att denna har fungerat lite tveksamt den sista tiden. Så, med lite tur skulle jag kunna fixa båda felen, två flugor i en smäll!
När jag tittade närmare på värmaren hittade jag tre saker. För det första var slangklämman som höll utblåsröret för stor och därför hade utloppsslangen släppt från värmaren, för det andra så är röret för inloppsluften väldigt kort och tar in luft precis bredvid värmaren, för det tredje så hittade jag ett rör som jag gissar används till att få bort ej förbränd diesel från värmaren. Detta betyder att eventuella ångor från oförbränd diesel vid uppstart av värmaren kommer att gå in i intagsluften, och nu när utblåset var löst, även där. Detta skulle betyda att vi skulle känna dieseldoft inne i båten när vi startade värmaren.
Har vi gjort det???
Ja....

Kontenta: En ny duschslang, en ny slangklämma, ett par blöta byxor.

Fix nr. 2. Stolpfendrar
Efter att ha försökt att få båten så nära stolpen som det gick för att minimera risken att byxorna, tillsammans med resten av mig, skulle bli ännu blötare än var de redan var, insåg jag att jag behöver en gummibåt för detta fix.

Kontenta: Inköp av gummibåt, 6,5 ton båt är tungt.

Fix nr. 3 Förpiksutrymmet
Här låg mycket smått och gott, och efter att jag hade rivit ut allting och lagt det där jag tyckte att det borde ligga, så blev det tomt där framme. Jag kikade då lite på formen på förpiken och undrade i mitt stilla sinne vad som fanns bakom en krök i kojen. Och vips hittade jag ett nytt utrymme! Perfekt för en liten tvättkorg! Samtidigt känns utrymmet under förpiken vara perfekt som lagringsutrymme då det är svalt, mörkt, men ganska svåråtkomligt, så där kommer nog en del drycker, torrvaror, ombyten och annat hamna.

Kontenta: Inköp av liten tvättkorg. När man tror man har hittat alla utrymmen i en segelbåt så finns det minst ett kvar.

Fix nr. 4 Pulpitplattan
Vi trodde att pulpitplattan låg under förpiken. Men det gjorde den inte...
Så detta fix får göras så fort vi återfinner denna förlorade platta.

Kontenta: Ingen speciell egentligen...kanske sensmoralen att man kan inte lyckas med allt. Men de ånar saj!


Så, En och en halv timme till Lotta dyker upp...kanske lite wordfeud...:-) ?

/Magnus

Pyssel och grillning i Bua hamn

I går och i dag har det varit stora pysseldagen i båten. När Lotta har jobbat har jag passat på att plocka fram alla pinaler ur vinklar och vrår och delat upp dem i släng, ta hem, ha i båten svåråtkomligt (där det inte hamnade något...) och ha i båten lättåtkommligt. Det blev mycket saker som slängdes eller togs hem, det verkar som om någon av de tidigare ägarna har varit en riktigt hamster. Vi hittade allsköns delar som var bytta och där den utbytta delen hade sparats. Även en del gamla snörstumpar fick se sig klassade som som skräp och förpassas till en för skräp avsedd påse. Jag passade även på att fixa lite smått och gott, jag satte dit ett kapellfäste, skruvade ihop bryggslangen med den nyinköpta slangen så att vi kan fylla på vatten igen, jag hängde upp en hållare för slangen i byggan, men det blev inte så bra så jag får hitta en annan lösning. När Lotta skulle diska satte hon i gång färskvattenpumpen och vi tyckte återigen att den gick lite i tid och otid. När jag hade varit nere för några dagar sedan i luckan bakom ratten så hade jag sett ett misstänkt läckageställe och mycket riktigt, när jag stack ner huvudet där nu så stog det vatten åt alla håll. Så nu är det bara att täta läckan, men det får bli i morgon. Lotta passade dessutom på, nu när vi har varmvatten igen, att skrubba hela skarndäck och sittbrunnen. Vilken skillnad det blir när lite smuts tas bort! Efter färdigt pyssel knallade vi upp till affären i Bua och lagom till att vi kom tillbaka hade vår båtgranne lagt i sin båt och lagt till vid bryggan. Kul att träffa honom igen. Även en annan båtägare med en gammal motorbåt några platser från oss hade också vaknat till liv så det blev lite tjöt ett tag. Till detta kommer alla andra händelser med stort underhållningsvärde. Som några med en Maxi 68 som i går kväll hissade och tog ner storseglet säkert 10 gånger, för att sedan ha det uppe hela natten. När Lotta gick upp i morse var det fortfarande uppe, men när jag vakande till vid 0730 så var båten borta. De kom tillbaka under eftermiddagen och efter ett par försök att lägga till lyckades de! Mycket annat finns också att kika på så när vi premiärgrillade hemma på båtplatsen var underhållningen konstant. Middagen blev riktigt god, med ytterfile, halloumi, ris, sås och sallad. Lottas mat, lika god som alltid!

I morgon far Lotta till jobbet igen och jag har en hel del att pyssla med det,  så jag lär inte bli uttråkad...:-)

Till i morgon!

/Magnus

Skalla Hamn till Bua-vilken skön dag!

När vi vaknade i morse möttes vi av en fantastisk morgon. Viken vi låg i var helt spegelblank och det fanns inte ett moln på himlen. Det var lite kyligt i luften, men där solen låg på så var det riktigt skönt. Vi var väl inte riktigt utvilade någon av oss, då vi har börjat upptäcka Lina nattliga ljud. Vegan hade sina ljud och Lina II har en del av dem gemensamma med vegan, så som dirkens monotoa brummande och storfallets trummande mot masten. Men Lina II har en del andra ljud som vi inte kände igen riktigt, ett knäppande från en dörr och ett annolunda kluckande mot skrovet. Så hon höll oss vakna lite då och då under natten. Men morgonen var underbar!
Vi hade inte haft på värmaren under natten så det var lite svårt att skilja sig från sängvärmen, men när vi väl gjort det stog frukosten snart på bordet.
Efter frukosten så pysslades det med en hel del saker, bland annat upptäckte vi att med det senaste numret av På Kryss, från kryssarklubben, så fanns det med en flagga, typ nummerlapp, som vi skulle hissa när vi låg vid en av deras bojar. Så vi fick knutit ihop den med ett snöre och hissat den i styrbords seinfall.

Kryssarklubbens bojflagga fixas till

Även "Trossen" från sjöräddningen hade dumpit ner i brevlådan och deras märke vill vi ju gärna ha upp så fort som möjligt så att de kan komma och rädda oss när vi sjunker. Och det kommer vi att göra, det sa de uppe på Malövarvet, i och med att vi byter namn på båten från Bibbi till Lina II. Trots att vi bestämt hävdade att om vi bara skrev det gamla namnet på kölen så var vi utom fara, så vidhöll de sin sak. Och de vet ju rätt mycket saker de där gamla rävarna, så det var bäst att klistra upp dekalen...om inte annat för att visa att vi stöder denna utomordentligt nyttiga organisation!

Lotta klistrar på årets sjöräddningsdekal

Värmen började stiga så sakteliga och att klistra dekaler ta ju på krafterna, det vet ju alla, så Lotta fick böja sig att inte denna position under ett par timmar. Vilket liiiidanade!!!

Utamattade armar, solen i ögonen, inte en vindpust så långt ögat når, varmt, varmt. Livet är tufft ibland!

Under tiden Lotta tog sig igenom sin viloperiod, så började jag botanisera i allt som Lennart och Madelaine hade lämnat efter sig. Till att börja med är det sex lådor fulla med allehanda nödvändiga ting. Så för att veta vad som finns och inte finns så tog jag upp alla lådor på sittbrunnsbordet och gick igenom varenda pinal. att det finns mycket udda, unika och speciella prylar till en båt insåg jag när de saker som jag inte visste var det är fyllde fyra små påsar innan jag var klar. Det blir nog ett vadderat kuvert till våra kära säljare, så får de förklara för oss!



Hmmm. vad är detta??   En lucka med ett hål innanför...?

Efter några timmars pusslande och funderande så fick det vara bra med prylar för en stund. Ungefär samtidigt funderade vi på hur man använder ankarolinan, alltså den rulle med band som sitter på sidan för att hantera ankaret. Det visade sig inte vara så självklart som vi trodde. Vi tänkte att eftersom det fanns ett uttag för ett winschhandtagt i mitten så trodde vi att man skulle winscha upp bandet. Men samtidigt såg fästena lite klena ut för att winscha upp ett 15 kg Bruce-ankare. Och mycket riktigt, efter att ha konsulterat vårt allvetande nät så fattade vi att rullen bara är en förvaringsplats, och all hantering sker för hand. Ett elektriskt ankarspel på en badplattform åkte plötsligt högre upp på prioriteringslistan...!

Hur funkar det här då??

Efter det så blev det lite pyssel inne i båten, ett gångjärn till manöverpanelen hade gått i pension så vi fick anställa en yngre förmåga. Med god assistans av Kapten Lotta så fick jag snart ditt alla skruvar och luckan hängde på plats igen!

Mycket kablar bakom den luckan...!

Det började lida mot eftermiddag och efter en middag bestående av köttfärssås, ris, sallad och sås, så började vi förbereda för att bege oss söderut. Vi testade att hissa storen inna vi släppte loss från bojen, men det var kinkigare än vi trodde. till slut fick vi till det, lade loss, rullade ut genuan och satte kurs söderut. Dock återkommer vi gärna till denna vik. Det var inte den vackraste vik vi sett, men den var helt ok, och är väldigt skyddad mot allt annat än sydliga vindar.

Lotta hissar storen. Vem behöver winsch...???

Och vilken resa vi fick! Vi gick på slör i princip hela vägen och fort gick det! detta trots att det inte blåste mer än kanske 4-5-6 sekundmeter. Hon är ganska snabb ändå, Malön! Vi avslutade med en snygg saxning av seglen innan vi tog ner dem och la till vid bryggan i Bua.

Vilken skön helg!!

6,8 knop!!! Vi tror aldrig att vi har seglat så fort tidigare!! Absolut inte med Malön, och, vad vi minns, aldrig under våra fyra somrar med Vegan!

Till nästa gång!

/Magnus

Bua till Skalla hamn - första helgen i naturhamn

Trots att det fortfarande är april såg vi på väderleksrapporten tidigare i veckan att det skulle bli en solig och varm helg med milda vindar. Vi längtade ut på havet men först skulle det bli Harrys igår kväll (se tidigare inlägg!) och Kungsbackaloppet för mig nu på förmiddagen innan vi kunde ge oss av. Så efter att fått lunch i magen åkte vi till Bua och en liten stund senare gled vi ut från båtplatsen och jag rattade ut Lina ur hamnen. Vindarna som skulle vara ostliga eller sydliga visade sig vara nordliga, hur gick det till? Vår tanke att slöra upp till Mönster/Hamnholmen gick om intet men vad gör det, bara att tänka om. Redan ute i Bråtaviken hissar Magnus upp storseglet hur lätt och smidigt som helst och väl utanför gattet åker genuan ut. I 4 m/s seglar vi rätt ut i riktning mot Fladen, nu är kryss som gäller. Trots svaga vindar och utan krusningar på vattenytan tar vi fart och håller 4-6 knop. En bra bit ut slår vi och ger oss rätt norrut istället. Solen skiner och vi njuter av eftermiddagen! Vi passar på att vila lite, båda är vi lite slitna, fast på olika sätt ;) Hon seglar så bra och vi börjar vänja oss att krängningsmätaren ligger på drygt 20 grader när vinden tar i lite extra.

Japp, det lutar lite. Men det ser inte helt obekvämt ut att styra!

Med en lutning på + 20 grader

Vi får lite bättre vindar en stund men sedan avtar det igen. När vi närmar oss Mönster åker seglena ner för nu ska vi rätt mot vinden och blir lite bekväma. När vi närmar oss naturhamnen som vi vet har en kryssarklubbsboj ser vi i kikaren att en annan båt hunnit före oss! Det ska enligt vår guide finnas 2 bojar men vi minns bara en från när vi var där förra året så vips så hittar vi en annan naturhamn i vår naturhamnsguide, nära där vi ä, och vi ändrar kurs. Vi tuffar in i Skalla hamn och hittar 2 kryssarklubbsbojar...vilken ska vi välja? Vi tar första bästa, nu är vi hungriga!

Denna boj får det bli!

 

Jag fixar fram lite käk, Magnus fixar med tamparna. Bordet i sittbrunnen åker upp för första gången och medan middagen intas njuter vi av värmen i luften och stillheten i viken, vilken är väl skyddad från i stort sett alla håll och vi förstår att den varit en bra plats för att komma undan oväder (och enligt guiden ett tillhåll för smugglare förr i tiden). Helt ensamma är vi inte, ett grabbgäng håller till på ena stranden och emellanåt är det svårt att låta bli att tjuvlyssna på deras försök att bräcka varandras "historier" ;-)

Kvällens middag...ingen gourmetmiddag denna gång...men gott blev det!

 

När kylan börjar krypa inpå kryper vi ner i båten och drar på värmaren... Så mysigt det här är. Rätt var det är börjar något att låta, något står och slår. Det visar sig vara bojens överdel som fastnat i ankaret vi har hängandes i fören, bara att lirka loss men vi blir förundrade att båten ligger så nära bojen. Men det verkar strömma en del här inne i viken....kan kanske vara orsaken.

Imorgon stannar vi kvar här en tag, dels för att bara ta det lugnt, pyssla med båten och dels för vänta in bättre vindar vilka kommer under eftermiddagen.



Hmm. hur ska det blåsa imorgon egentligen...pilar åt alla möjliga håll!

 

Nu blir det strax dags att krypa ner under täcket och sövas av det svaga guppandet.
//Lotta

Vacker kväll, lungt och stilla

Berörd...

I går var det sista dagen på mitt gamla jobb och blev dags lämna in passerkort och nycklar. Jobbarkompisarna slöt upp på Harrys i Varberg på kvällen, och nästan alla var där. Det blev en mycket lyckad kväll med mat och dryck och ett fantastiskt slut på en fantastisk vecka!
Mina jobbarkompisar och kollegor säger så mycket fina saker och det känns att de menar det de säger och inte att det sägs bara för sägandets skull.
Och denna värme jag känner från er rör mig och berör mig och jag samlar på mig och suger åt mig allt som sägs och ger det en plats inombords där det alltid kommer att stanna.

Så, tack till alla som förgyllde min sista dag, min sista vecka och min sista tid. Tack för alla lyckönskningar, gratulationer och vänliga ord. Och, för er som vet vad jag menar, tack till er som gjorde min resa möjlig.
Jag kommer aldrig att glömma detta.


/Magnus

Lyrisk premiärtur runt Ledskären, Brattön och Ustö!

Hej igen!

Dagen efter att vi hade kommit hem med Lina II så tog vi med oss ungarna ut på premiärtur med Malön. Vi började med att riva ner spinnakerfallet som gång på gång hade rullat in sig i genuan och ställt till problem för oss. Under tiden gick killarna båtesyn och gillade det de såg.




Rasmus har bänkat sig under sprayhooden

Taktik-snack inför avfärd.

Noel spanar in eventuella tjejer på kajen.

Vi gav oss ut och första målet var att hälsa på sälarna på Södra Ledskär. Vi rullade ut genuan, vilket gick som en dans nu när vi hade tagit bort spinnakerfallet, och slörade norrut. Vinden tog i lite så vi bestämde oss för att nöja oss med genuan, men trots det så gjorde vi bortåt sju knop. Liiiite skillnad mot att segla Vega...Båten kändes väldigt skön och precis så som vi hade tänkt oss!



Fendrarna på styrbords sida...



...och på babords sida åker upp på däck!

Vi glider iväg mot Södra ledskär.

Blivande seglarproffs? Spegelbilden i glasögonen ser helt rätt ut...:-)

Vad är det de ser på instrumenten???

Sälarna var inte vid Södra Ledskär så vi fortsatte till Norra Ledskär och där fanns det gott om dem!




Sälarna fanns vid Norra Ledskär



Rasmus studerar sjökortet ingående.

En rätt så nöjd skeppare!

Efter Norra Ledskär fortsätter vi norrut och bestämmer oss för att ta en tur runt Nordsten, Brattön och Ustö. Efter att ha kryssat norrut så faller vi av i sundet mellan Nordsten och Brattön och då får Rasmus ta över rodret. Vi påminner honom om att han gick på grund sist han styrde och att det hade varit bra om han inte gjorde det igen. Men tro det eller ej, nära blev det även denna gång! Som minst visade lodet på 2,0 meter och båten går 1,75, så det var inte mycket vatten under kölen! Men det gick bra till slut!

Spana in Rasmus ansiktsuttryck...den sóm gissar vad han ser vinner ett avgassystem till en 140.

Lite fika höjer blodso....humöret.



Rasmus prövar att styra skutan för segel för första gången. Lite spänt...

...men efter en stund helt avslappnat...!

Sol, två kuddar, och ett kanelknäck, blir livet bättre...? Kanske om hon, vad hette hon nu igen..., var med!

Efter att ha rundat Ustö så rullade vi in genuam, snurrade igång motorn och lämnade över ratten till Noel som med den äran styde oss hela vägen till Norra Ledskär. Vi sa hej till sälarna en andra gång innan vi styrde in mot Bua igen.



Noel styr Malön för första gången. Vi går för motor mellan Ustö och Norra Ledskär



Efter en stund slappnar också han av...

Cool kille...?!?!

Mamsen bara njuter!

Sälarna hoppar i vattnet när vi närmar oss Norra Leskär för andra gången denna dag.

Vi klickade igång autopiloten och njöt i fulla drag av turen på fördäck. Alla fyra på en gång! När vi närmade oss Bua fyr fick Rasmus ta över rodret och lotsade oss lungt in till hamnbassängen där jag lyckat med en helt ok tilläggning!



Autopiloten testas och vi kryper fram på det mysiga fördäcket allihop1



Noel försöker att nå till vattnet med tårna

Autopilot är inte dumt! Slappande på fördäck.



Rasmus har tagit över rodret och styr lungt in mot Bua fyr...

......och spanar efter angöringsmärkena in till hamnbassängen.

Till nästa gång!

/Magnus













Kungsviken till Bua via Vallda Sandö del 2

I dag vakande vi till en alldeles underbar morgon! Jag var lite ivrig och ville komma iväg, och de andra gav med sig efter att de hade fått i sig en kopp kaffe. Efter att lämnat hamnen på en snyggt sätt putterade vi syväst ut från Vallda Sandö och vidare in i farleden söderut.

Lina ligger tryggt vid kaj när morgonen kommer.

Ivrig på att komma iväg!

Sussi tog över rodret för första gången och gjode det med den äran. Detta gav utrymme för mig och Lotta att testa att dra upp seglen för sördta gången. Spinnakerfallets vajer ställde till det rejält för oss så det tog några förök innan genuan fylldes av den svaga vinden. Det är svårt att förstå varför det krångalr för oss, det något fel uppe i masttoppen, men det är svårt att de då toppen är 15 meter högre upp. Vi har dock bestämt oss för att ta bort fallet i morgon för att det inte ska ställa till problem för oss i sommar. Skulle vi behöva använda båtmanstolen så får vi använda storfallet i stället. Vi tackade vår lyckliga stjärna att vi tog rätt beslut att inte testa att sätta segel i går och ramla in  i dessa problem när det blåste så mycket som det gjorde då.
Efter att genuan satt på plats hissade jag och Andreas storseglet och efter ett par minuter syntes Malö:s stolta märke i seglet!

Sussi styr skutan söderut.

Lotta plockar av storseglets bomkapell

Sussi blev mätt på att styra och övergick till att navigera igen.

det är svårt att hålla koll på grynnor och annat med sådana fördäcksgastar...!

Vi förbereder oss på att hissa storseglet

Jag vischar och Andreas ser till att travarna löper.

Snart uppe!

Lösfotat storsegel eller inte, det är frågan!

Oj, vad häftigt, storseglet är på plats!

Vinden hade väl blåst så mycket de senaste dagarna och var väl trött så det blev inte så mycket blåst att vi hade tålamod att fortsätta segla. Därför åkte segeln ner och motorn drogs åter igång. Vi gled förbi våra gamla favoställe Ärtskär och Öckerö innan vi skar in sydost och följde Malö norra sida. Här bestämde jag mig för att testa autopiloten för sörta gången och den visade vara mycket enkel  att använda. Bara att spänna en pryl vid ratten och trycka på Auto på panelen så styrde båten helt av sig själv! En mycket märklig känsla! Men grymt skönt att bara sätta kursen och gå fram på fördäck och slappa lite...
Med autopilotens hjälp tuffade vi över vattnen mellan Malö och Bua och jag lyckades se en tumlare på vägen. Dock försvann den innan jag han få upp kameran...

Filosoferande på fördäck.

Storseglet åker ner igen.

Lotta tar över rodret en stund...

...tills det lockar med en kopp te...

...men sedan får hon ta över igen.

Här är vi allihopa! Men...

...vem styr egentligen???

När vi närmade oss Norra Ledskär slog vi en lov runt Södra Ledskär för att hälsa på sälarna. De hade occuperat klippan längst västerut, och fullpackat var det! Många sälar gled ner i vattnet när vi gled förbi på tomgång och tittade nyfikt på oss med huvudena guppande i vattenytan.

Fördäcksgastarna håller ett högt tempo...livet på en segelbåt kan vara oerhört stressande...!

Sälarna hälsar oss välkommna hem igen!

Vi lämnade sälarna bakom oss och började närma oss den välkända siluetten av Bua fyr.

Bua Fyr

Sussi på span i gattet in till Bua

Snart framme!

Vi gjorde det faktiskt! Efter att ha börjat leta båt för över två år sedan är vi på väg in i hamn med vår nya båt!

Autopiloten ständes av och efter att ha lyckats runda ett farledsmärke på fel sida så tog vi oss in i hamnbassängen. Jag lyckades inte riktigt komma rätt i första försöket men på nästa gled vi in på båtplatsen och la till.

Andreas sköter förtamparna vid tilläggningen

Vi stängde av motorn och jag och Lotta stog en lång stund på bryggan och bara njöt av att stå på hemma bryggan igen.
Mikael mötte upp med våra bilnycklar och Matte kom ner för att hämta Andreas och efter lite tjöt skildes vi åt. Jag och Lotta tog med Sussi till Tofta så att hon kunde ta med sig sin motorcykel till Öjersbo efter vinterförvaringen.

Jag, Cooper (skymd bakom mig), Andreas med Coopers hund, Mikael och Sussi. Lotta Bakom kameran.

Coopers hund gillade Matte!

Ser ut som någon ordvits har flugit genom luften...!

Nu var det klart, hemseglingen var över och Lina II var äntligen hemma!

Här ligger hon...obeskrivligt häftigt!

Vi har svårt att slita oss...

Vi syns igen!

 Till i morgon då vi ska ut med killarna, då sommarvärme och lagom vind väntas!

/Magnus