Myflower tillbaka i Bua!

I dag susade vi först upp till Kungsbacka för att hjälpa Sussi att välja kläder till ett bröllop hon ska på om ett tag. Samtidigt som vi gick i affärer kutade Rasmus och Noel runt på stan och jagade pokemons! Vi avslutade med en kopp kaffe i ett av fiken på Kungsmässan och styrde kosan ner mot Bua.
Det hade utlovats ett fantastiskt segelväder och när Lotta kollade Nidingen på SMHI blåste det 7-8 m/s. Solen strålade från en klar himmel och vi kastade loss och ankrade upp ute i fjorden. Myflower skulle ju komma tillbaka till Bua idag efter sin årslånga resa till Karibien och vi ville gärna möte dem ute på havet. Därför käkade vi en kort lunch uppankrade innan vi drog upp ankaret, satte segel och forsade ut genom gattet. Vilken segling vi fick! Det blåst runt 8-9 sekundmeter, vi hade storen helt uppe och genuan ute till hälften. Med denna segelsättning stortrivdes Lina i den stundtals grova sjön och gick på med 5-7 knop i halvvinden rakt västerut. När vi kom fram till klockbojen, Sigrids första angöringsboj, så slog vi och gick inåt igen. Och då bjöd seglingen på nya höjder! Som mest såg vi 8,44 knop på plottern och så fort hade vi aldrig seglat förut!
Vi tog ett par svängar fram och tillbaka till klockbojen innan vi var nöjda, men vi hade inte sett Myflower. Därför ankrade vi upp strax innanför gattet och satte oss att vänta. Och efter bara ett par minuter dök hon upp! Vi fattade inte hur vi hade kunnat missa henne, men det hade vi.

När hon gled förbi på väg in mot Bua fick hon en tutsalut från oss för att hälsa henne välkommen hem igen. Vi drog upp ankaret och följde henne in till bryggan. När vi hade lagt till, för övrigt en helt perfekt tilläggning, så dök Lottas mamma och pappa upp vid bryggan. vi satte oss allihop i sittbrunnen för en pratstund innan vi vände kosan hemåt. Men innan vi åkte ville vi ju gå och hälsa på långseglarna. Vi fick tag i Niklas och stod och pratade med honom en stund. Han var nog glad att vara hemma igen, men det var nog inte omöjligt att det blev någon mer resa i framtiden. Han berättade dock att Klara inte hade tröttnat och förmodligen hade kunnat fortsätta hur långt som helst. Vi stötte på Klara strax innan vi gick och fick en kram och en kort pratstund innan det var dags för kräftor på bryggan. Vi passade på att lämna och styrde kosan tillbaka till Bua.

Sammanfattningsvis, en helt underbar dag, med segling som verkligen gav blodad tand. Jag har svårt att bärga mig innan vi kan ge oss ut på nästa resa och få möta nya äventyr tillsammans med vår trygga och vackra Lina!

Nedan lite bilder från dagen:

På väg ut på havet!

Alltså, finns sådana här dagar?!?!

Här trillade vi ner från en våg...kolla skvättet om styrbord...det kittlade till i Noel mage!

Lina doppar nosen i en sjö.

Killarna gillar det!

Vi forsar fram på Kattegatt i över 8 knop!

Och här spränger vi in lite goa filmer, speciellt den första!

Go film nummer 1

Go film nummer 2!

Go film nummer 3!!

Lagarbete vid genuavinschen.

Myflower glider förbi oss! Hemma efter ett år på världens hav!

Noel fixar till seglet på babordssidan...

...medan Rasmus tar hans om styrbordssidan.

Å här ligger Myflower, tryggt förtöjd i Bua igen efter sina äventyr!

Till nästa gång!

/Magnus

Härs och tvärs över Kattegatt!

I dag var vi bara sugna att ge oss ut en sväng efter jobbet. Det blåste sydväst mellan 4 och 8 så först tog vi kurs mot nordväst, sedan söderut ner till Klåback och till sist tillbaka till Bua, där vi passade på att tanka.


Nu sitter vi och käkar ris med skinksås i sittbrunnen i solskenet!


Loggbok

Schysst väder!

Små fiskebåtar ligger och dörjar när vi far förbi.

Blir det bättre än så här???

Herr och Fru Svan med tre småttingar fick förnärmat byta riktning när vi kom tuffande förbi.

Lotta fyller på diesel. Nu har vi 220 liter i tanken. Det ska nog räcka runt kanalen!

Till nästa gång!


/Magnus

Sol, bad och lågvatten

Meteorologerna hade lovat en solig oh fin dag, dock utan några direkt vindar, och vi längtade ut på havet! Magnus åkte till Bua efter frukost medan jag väntade in Rasmus, som sovit över hos en kompis, samt plockade ihop så vi kunde fixa lite lunch senare på dagen. Vid 11-tiden kom jag och killarna till Lina och då hade Magnus förberett så att vi kunde ge oss av nästan direkt. Eftersom det var så lugnt så var det motorgång som gällde och vi fick idén att bara tuffa ut och lägga oss i Båtafjorden. Eftersom det är ganska grunt så gick vi långsamt inåt och spejade efter stenar. Det verkade dock lugnt så efter ett tag backade vi ut en bit och släppte ankaret, backade fast det, släppte ut mer lina och lät oss sakta glida inåt.

Badsugna var vi allihopa så vi började med bad, snorkling och lite gummibåtspaddling. Vi kunde konstatera att vi låg ca 20-30 cm över botten så det kändes tryggt. Vi fick några härliga timmar med solande, lunch och mer bad. Vi var inte ensamma om att ankra i Båtafjorden denna dag och det var kul att bara sitta och titta på alla båtar som passerade in och ut från Bua hamn.  Innan sist badet märkte vi att när vi svängde med vinden så gick vi emot något på botten så vi drog in lite på vår 50 m långa ankarlina. Vi började fundera på om vattnet hade sjunkit något (vi hade redan konstaterat att det var lågvatten idag). Vid slutet av sista badet Simmade Rasmus och Magnus ut till ankaret och dök ner till det för att bl a studera ett par krabbor som bråkade om sitt revir på det nytillkomna tingesten på botten. Precis innan de kommer tillbaka märker jag att vi börjar få bottenkänning igen och vi bestämmer oss för att dra in på ankarlinan igen. På ett par minuter så  hinner vi sätta fast oss ordentligt i sanden för när vi försöker dra oss ut med ankaret så sitter vi bom fast! Motorn till ankarspelet är så stark att ankarrullen till slut börjar ge sig och släpper från badbryggan...inte bra. Magnus försöker istället sakta backa oss loss med motorn och vi märker strax att sanden verkar släppa sitt grepp om Lina och Magnus backar och kör ankarspelet på samma gång medan jag assisterar på badbryggan tills vi fått upp ankaret. Hur kunde vi då fastna? Antingen så sjönk vattnet eller så vred den lilla vinden så att vi svängde mer inåt land. Hur som helst så vet vi nu vart vi kan ankra och vart det är för grunt...nu blir det lite jobb med att laga badbryggan och få fast ankarrullen bättre, men det går ju att lösa.

Eftersom det blev en lite snabb avslutning på vår tur inne i fjorden så passade vi på att tuffa ut och ta en lite sväng utanför. Rasmus fick vara kapten och styrde oss runt Grytan och in mot Bua igen. En riktigt härlig liten tur och med tanke på hur många andra båtar som var ute så var det fler än vi som tyckte likadant. Väl tillbaka på båtplatsen så fick Rasmus och Magnus lite bråttom. De är nu på egna äventyr i Göteborg, på Metallica-konsert. Jag och Noel fixade det sista hos Lina och begav oss sedan in mot Varberg för att hyra en film och köpa lite go mat. Så ikväll har vi käkat sushi och kollat på Paddington och bara haft det gött!

//Lotta

Lite bilder från idag:

Ligger fint här...

21-22 grader i vattnet!

Man kan gå på lina till Lina...och hålla sig nere under ytan

Noel pausar en stund...

Rasmus och jag tog en tur med gummibåten

Badbryggan - den gillar vi skarpt!

Sommar!

Magnus hoppar högt!

Är har vårt ankare...

...som krabborna slåss om...

...tills en större varelse lägger sig i...

Havets härskare!

Äntligen! Den svenska sommaren!

I dag skulle det enligt DMI blåsa kanske 4-5 sekundmeter. Och det skulle klarna upp framåt lunch. Därför gav vi oss iväg runt halv elva för att segla norrut och testa att revningen funkade med den nya bommen. Lotta lotsade oss ut ur hamnen och det bar iväg bortåt Ustö med revad stor, vilket fungerade alldeles utmärkt. Nu väntar bara att vi drar ner fall och rev så vi kan sköta det från sittbrunnen. Vi hade tänkt oss bort mot Skalla, men när vi närmar oss Näsbokrok så tornade molnen upp sig i norr, vinden tutade i så vi rullade in genuan en bit och jag drog på mig jacka över t-shirt och tjocktröja. Då vi inte var imponerade av molnens mörkhet i norr vände vi kosan söderut och tänkte segla runt norra och södra Horta i stället. Men i höjd med Brattön hann den sista ingrediensen av den svnska sommaren i kapp oss. Det började regna...
Vi tänkte att det kommer nog andra, bättre, dagar att segla på så vi styrde in mot Bua igen och la till. Lite väl snabbt visade det sig för idag tutade Ostindiefararen förbi utanför Bua och vi missade den med en halvtimme kanske...

Enda bilden från dagen:

Snyggt revad stor. Kanske lite väl stor segelyta för ett andrarev. Det kanske blir ett tredje så småningom. Notera den livfullt inspirerande sommarhimlen!

Här kom visst en bild till. Det blev byte av duschslang och munstycke. Tyvärr passade inte anslutningen så jag får komplettera med det till en annan dag. Men det kommer säkert att bli klart innan sommaren är slut!

Förresten. I dag sa aftonbladet att den rumänska värmen var på väg hit. Vi undrar bara i vårt stilla sinne hur lång leveranstid det är på den. Kanske en sisådär fem månader så den är här lagom till jul???

Till nästa gång!

/Magnus

Hur man byter färg på akterstaget!

I dag hade vi tänkt att bege oss ut i några dagar. Vart visste vi inte riktigt, utan bara dit vinden förde oss. Vindarna i dag och i morgon var lite kinkiga så efter noga övervägande bestämde vi oss för att segla mellan de värsta vindstråken idag upp till en av våra favorithamnar, Skalla Hamn och lägga oss för kryssarklubbsboj. I morgon ska det blåsa till ordentligt och planerna var att ligga vid bojen när ovädret blåste över.
Men nu blev det inte så. Vi bytte färg på akterstaget i stället...och vi är tilbaka i Bua

Hur gick det till då?

Jo, vi gav oss av från Bua och då det blåste en del valde vi att bara segla för genua. När vi hade lämnat Båtafjordens trygga famn tog vinden i ordentligt med kuling i byarna så vi rullade in genuan en bit. Lotta satt rodret och styrde med den äran när lutningen stundtals rörde sig mot 25-30 grader. Och dessutom var det första gången vi seglade med sittbrunnstältet uppfällt. Lite klent...? Jo visst, men det regnade ganska så ordentligt så vi tyckte det var befogat. Och det var en lite märklig känsla att sitta och segla i kuling och regn, men ändå helt i lä...!

När vi närmade oss Malö så började vi förbereda oss för angöring och tyckte att det hade varit en fantastisk segling. Då hände plötsligt allting väldigt snabbt:
Vi hör en skarp smäll och båten kränger till. Ordentligt. Tanken som flög genom huvudet var faktiskt att kölen hade lossnat. Nu kan den ju inte göra det på vår bår men det hann jag inte rikitgt med att tänka. Efter att relingen hade legat under vatten ett par sekunder började hon räta på sig igen och samtidigt som ja tog över rodret från Lotta så ser jag att akterstaget ligger i vattnet bakom båten! Nu är goda råd dyra för att vi inte ska förlora hela riggen. Lotta startar motorn och lägger i växeln för att vi ska få lite styrsel i båten och ger sig sedan i kast med att fösöka rulla in genuan. Samtidigt försöker jag få båten på en något så när stabil kurs, men lyckas sådär. Den starka vinden tar tag i genuan och kastar in henne i en ny broach så vi får den andra relingen under vatten ett par sekunder. Vi vet inte säkert hur många grader båten lutade, men mätaren slog med all sannolikhet i botten.
Lotta fortsatte att försöka bärga seglet och med gemensamma krafter lyckades vi till slut.

Vi vet inte riktigt hur lång denna sekvens var, men mer än en minut var det nog inte, men oj vad intesivt. Men nöjda är vi ändå med vår insats! Vi råkade ju trots allt ut för något som många kanske aldrig gör och dessutom under ganska hårda vindar och grov sjö. Det kom helt oförutsett och vi måste upp i masten och se vad som egentligen gick sönder.
Men det väntar vi med till måndag när de värsta vindarna har lagt sig lite.

Vi fortsatte in till Skalla Hamn och funderade på hur vi skulle göra och kom fram till att det bästa är att gå tillbaka till Bua. Skulle det nu blåsa till ordentligt i morgon så är det bättre att riggen går överbord där än i en naturhamn, så nu har vi landat i vår gamla trygga hemmahamn igen!

Lotta har precis brassat käk så nu ska vi sätta oss ner och äta och ta ett glas vin och bara ha det gött!


Erfarenheter:
ALLTID ha en telefon i ett vattentätt fodral
ALLTID ha luckan till ruffen stängd under segling i någon så när vind
Kolla hur riggen mår och att det inte sitter ringar som utan saxsprintar som låsning.
Veta var bultsaxen ligger
Det var något mer, men det kommer vi inte ihåg...

Å sedan lade vi till med vår nya bästa kompis, Ankan! Mer om dett någon annan gång!

Lite bilder från dagen:

Flaggan avslöjar att det blåser en del, men vi sitter i lä!

Nästan 25 graders lutning...

Kolla, där var den ju! Den svenska sommaren!

Ett akterstag på helt fel ställe.

Glasögonen var hungriga!

Vår nya kompis, Ankan!

Nöjd med dagens tur!

Kolla vad bra han är, Ankan!

Här brassas det käk i stora lass!

Till nästa gång!

/Magnus

P.S.
Vadå byta färg på akterstaget???
Jo, vi säkrade upp riggen med storfallet...så nu är inte akterstaget en silvrig rostfri stålvajer uten en svart dyneemalina!
D.S.

Fladen...nä, inte denna gången heller...

Det har gått en vecka sedan vi var ute på den lilla utflykt som jag tänkte skriva om här, och därför finns inte så mycket minnen kvar.
Men i alla fall...:
Då vi fortfarande inte har lyckats ta oss ut till Fladens fyr torts att vi har försökt... vi tror det är 4 gånger nu...så tänkte vi att det skulle vara dags.
Utrustade med nya drag och varma kläder begav vi oss till båten. DMI hade utlovat svaga till måttliga sydostliga vindar. Perfekt tänkte vi, då blir det inte mycket sjö.
Vi hissade allt vi hade och begav oss västerut. Det visade sig bli mulet ute på havet trots att det var lovat sol, och vindarna tog i allt mer allt eftersom vi kom längre västerut. Dessutom blåste det inte något som kom i närheten av ost, utan en ganska frisk sydlig vind gjorde att sjön tornade upp sig när vi närmade oss Fladens fyr. När vi var ett par hundra meter från fyren blev det lite väl läskigt för grabbarna och vi startade upp motorn och rullade in genuan, dock inte helt, vi ville ha kvar lite ute som stöd mot sjön. Lite snopna vände vi nosen österut och tuffade tillbaka till Bua. Ungefär halvvägs la sig vind och sjö igen, så vi fick stängde av motorn igen och fick en skön segling det sista in mot Bua.
Ska vi aldrig komma ut till Fladen...???

/Magnus

Till och med mössan åkte fram denna kyliga septemberdag.

Ett sjömärke som blåst sönder innanför Baggen. Dålig kvalité eller hårda vindar?

Skeppshunden Mimmi på äventyr

Så har ännu en helg farit förbi! Eftersom grabbarna hade skolavslutning i fredags fick vi långväga gäster, ända från Blekinges östra hörne, av deras mormor och morfar samt hunden Mimmi. Solen ville äntligen titta fram på skolavslutningen och fikat kunde avnjutas ute detta år. Helgen låg näst intill oplanerad och våra funderingar på att få med oss sällskap ut på havet började ta form. Väderprognosen från DMI (som brukar överensstämma ibland ruskigt bra med verkligheten) studerades och efter lite funderande så kom vi fram till att söndagen skulle bli en bra dag att vara på havet, med lagom vindar.

Så vad gör man med en helt härligt ledig lördag? Införskaffa lördagsgodis låg högt upp på prioriteringslistan för killarna, vi önskade oss inköp av stenplattor till f d rabatten. Vi tog en sväng in till stan och fixade båda dessa önskemål och sedan begav vi oss allihopa till Läjet för att spela minigolf och äta glass. Noel visade sig vara en hejade på minigolf och slog oss andra utan några bekymmer och njöt nog lite extra av glassen efteråt.


Här kommer den glade mästerspelaren!

Alla var med och spelade

Mås med unge (ungar?)

Vi åkte hem till Tofta igen för några timmar och pysslade med lite allt möjligt. Magnus körde lite styrketräning med att släpa sten och jag väckte mitt trötta huvud med en löprunda medan resten av gänget tog det lite lugnare. Pigga och glada packade vi ihop mat och annat och åkte till Bua. Mormor och morfar som hade med sig husbilen testade att stå på en av ställplatserna i hamnen och det fungerade bra förutom att betalningsapparaten verkade vilja strejka just denna dag. Tur att de hade med sin lilla grill för det kom att behövas för att mätta oss alla. Medan grillarna jobbade upptäckte Magnus att en segelbåt på en brygga länge bort hade fått problem och lämnade över grillandet till mig medan han kollade om de behövde hjälp. Det visade sig att båten p g a motorproblem hade kommit för långt in på det grunda och satt fast sig ordentligt. Att dra loss båten var inte lätt men till slut, då även sjöräddningens lilla båt kommit för att hjälpa till, släppte bottnen taget om kölen och båten kunde dras in på sin plats. Att det är grunt på sina ställen inne i hamnbassängen har vi själva erfarit med Vegan...

Sjöräddningen kom till hjälp till slut.

Hungriga som vi var slank middagen ner utan problem och med lite kortspel och tjötande blev den en härlig kväll. Mormor, morfar och Mimmi gav sig av till husbilen och vi andra gjorde oss redo för en natt i båten. För killarna var det första natten i båten och den stora frågan var vart de skulle sova. I Vegan fanns det inte så mycket val...men här fanns det flera alternativ. Det slutade med att Rasmus valde att sova i sin akterhytt, Noel valde en av sofforna i salongen. Magnus och jag tog en liten kvällspromenad bort till servicehuset och passade på tillbakavägen att njuta en stund av, återigen, en vacker solnedgång. Väl tillbaka i båten tog det inte lång tid innan alla sov gott!

Alla var hungriga!!!

"Finns i sjön" fick bli "Finns i havet"

Vi tröttnar aldrig på kvällarna i Bua hamn...



Alla solnedgångar är unika...

Vi väcktes av en underbar morgon! Solen sken och det var sådär lagom varmt. Frukosten kunde ätas i sittbrunnen och med 6 personer och 1 hund fungerade det förvånansvärts bra.


Frukost!

Då vi tittade oss runt omkring båten blev vi förundrade över hur klart vattnet var, vi kunde med lätthet se botten. Det strömmade även väldigt mycket. Vi fick en förklaring till detta när vi kom bort till badtrappan för att ta ett dopp. Termometern som vi tagit med oss talade om för oss att det bara var 13!!! grader i vattnet. Kallt djupvatten utifrån Kattegatt hade antagligen strömmat in i Båtafjorden i och med vindskiftet som varit. Behöver väl inte säga att ingen ville bada...

Noel förbereder inför avresa

Vinden som skulle komma under förmiddagen kom som planerat och vid 11-tiden startade vi motorn och la ut. Noel rattade ut båten ur hamnen, ut mot gattet. Vi satte segel och tog sikte på Ledskären. Gammal sjö gav stora men mjuka vågor men vi guppade fram på ett behagligt sätt. På håll spanade vi på sälarna både på Södra och Norra Ledskär på vår väg norrut. Morfar tog över ratten och fick testa hur det är att styra båten. Det gick hur bra som helst och då vi kommit upp till Nordsten gippade vi och seglade söderut mellan öarna. Vinden tog i lite mer och seglingen mellan öarna och hemåt mot Bua blev så där perfekt som den kan bli. Vi verkligen njöt och hade kunnat fortsätta hur länge som helst! Att vi hade kunnat pricka in en sådan perfekt seglingsdag! På vägen in mot Bua blev vi omkörda av en trimaran, kul att få se den på så nära håll med fulla segel. Efter att vi rivit våra segel tog Rasmus över och körde båten in i hamn, det kan nog bli sjömän av dessa 2 killar ; )

Morfar och Rasmus

Segla och dricka kaffe på en och samma gång fungerar alldeles utmärkt

Magnus och Rasmus har det bra på fördäck

Omseglade av denna fartmaskin!

På väg in till Bua hamn

Hur gick det då med skeppshunden Mimmi...? Jodå, hon klarade sig helt utmärkt. Hon tyckte nog det var en märklig ställe hon hamnat och gillade inte riktigt det där med att ta sig på och av båten. Tur att hon är så liten så att det går att ta henne under armen ; ) Men väl på plats i sittbrunnen eller nere i båten var det skoj om än lite varmt i solen.

Skeppshunden Mimmi!

Och hur gick det med stenläggningen...

...en bit på väg!



Alla plattor är nu på plats, så nöjda!

Sammanfattningsvis får vi säga att vi haft en härlig helg!  Nu är mormor, morfar och skeppshunden Mimmi på väg söderut igen. Tack för titten, vi ses senare i sommar!
//Lotta