fredag 24 augusti 2012

I dag vänder vi hemåt

Idag bär det av hemåt...lite vemodigt är det...vi har verkligen kunnat koppla av de sista dagarna...

Vi kom iväg vid 9-tiden efter att ha fixat och packat det mesta och njutit av turens sista frukost. Det blåser mindre nu men vi vet att vågorna kan komma att bli höga för vår båt. Vi ger oss av med revade segel och i halvvind tar vi oss söderut. Vi är ute på öppet vatten och vågorna är relativt höga men verkar ändå passa båten rätt bra så det blir mindre stökigt än vad vi befarat. Vi håller rätt bra fart och får en bra segling ner mot Bua. Både vinden och vågorna lugnar sig och vi kan rulla ut seglena fullt den sista biten.



Vi hälsar på sälarna på N. Ledskär och får där (och även en bit därifrån) bevittna något märkligt i vattnet. Det är som om det kokade i vattnet, fast istället för bubblor så är det massor av småvågor. Först trodde vi det var för att det var grunt kring ön men näsr vi sedan såg det ingen där det var djupt funderade vi på om strömmar kunde skapa det eller terorin som vi senare fick höra att det är fiskstim som orsakar det. Märkligt var det i alla fall.



Rutinerade seglade vi nästan in i hamn och la till vid vår plats igen. Märkligt att vara hemma igen!



Hej då båten, tack för denna turen!

//Lotta





torsdag 23 augusti 2012

Inblåsta dag 2

Natten blev blåsig. Det tog i från väst och fortätter på morgonen att blåsa. Linorna har hållt bra och det jänns tryggt. Prognoserna ser inte bra ut (fortfarande inget från DMI och SMHI:s kustväderrapportering fungerar inte heller) och vi inser rätt fort att vi får stanna kvar en natt till. Vi vilar...pratar med måsungen som håller oss under uppsikt mest hela tiden och funderar kring båtar och båtliv. Vi tar en promenad i blåsten, skönt att röra på sig lite oxå.

Middagen bestod av potatis med pilsnerkorv.




Under dagen såg vi nästaninga andra segelbåtar alls men sjöräddningen var i farten ett par gånger.
Mot kvällen lugnade vinden ner sig och vi planerade inför hemresan imorgon.























//Lotta
 

onsdag 22 augusti 2012

Inblåsta

 
Frukosten bestod oftast av mackor, kaffe och juice!


 
 
 
Vi hade en helt segelfri dag, vad gör man då? Badar och tvättar håret i havet, ligger nere i ruffen och roar sig med telefonerna, skriver, läser, filosoferar, lagar mat, äter och pratar. Ja, att fördriva tiden genom att bara göra det som känns bra för stunden är inte alls dumt! Allt medan vi väntade på att det skulle börja blåsa upp.


 
Men vi hade en sak att göra, lägga ut linor åt sidorna för att verkligen föräkra oss att vi ligger still när vinden tar. Magnus fick den farliga uppgiften att på hala klippor i regnet ta sig bort till lämpliga ställen att lägga fast linorna. Till slut låg vi fast med 4 linor och draggen, nu ska vi nog kunna vara lugna inför natten.
 



 
Vi tog en promenad upp till toppen och njöt av den fina utsikten. Havet ser fortfarande rätt lugnt ut. Vi har följt prognoserna noga hela dagen. Tyvärr har DMI inte uppdaterat sina vindkartor och SMHI:s rapportering från sina väderstationer ute till havs verkar ha havererat helt. Vi får nöja oss med allmänna prognoser över Kattegat samt Kustväders timme-för-timme-prognoser. Vi hoppas på att kunna gå söderut imorgon med revat storsegel. 
 
Vi är så nöjda med vårt val av hamn, vi ligger väl skyddade här. Förutom den ensamme mannen i huset på ön (snickrandes på sin sönderblåsta brygga) så är vi helt ensamma på ön, inga andra båtar annat än några få som seglar förbi.
 
Lagom tills potatisen kokat färdigt så tar gasolen till köket slut. Tur att vi har ett litet minikök med lösa små gasolbehållare, vi ska nog klara oss de sista dagarna. Middagen bestod av burkskinka, kokt potatis och färska grönsaker. Godare än vad vi förväntade oss! 


//Lotta

tisdag 21 augusti 2012

Rammen till Fjordholmarna

Vi började vår dag med att kolla väderprognoser och fundera på hur långt vi skulle ta oss. Vi vill välja en naturhamn med bra skydd för de starka vindar som är på väg och valet blir att vi ska ta oss till Fjordholmarna där det finns en väl skyddad vik vid västliga vindar. Det blåser uppskattningsvis närmare 10 m/s och vi förberedde storseglet genom att reva det i 2 steg redan innan vi gav oss av.
 
 

Vi tog oss ut med motor, hissade den revade storen och rullade ut genuan halvvägs och begav oss söderut. Vi insåg snabbt att det var en perfekt segelssättning, balansen i båten var härlig. Vi fick upp en bra fart (5-6 knop) och vi for fram i halvvind genom Göteborgs norra skärgård. Vi verkligen njöt av seglingen, kan det bli bättre? Genom Rivöfjorden fick vi länsa och vågorna utifrån öppet hav gjorde vår resa blev lite skumpigare för en stund. Vi försökte hålla oss borta från farlederna och farledsmärkena, vid ett tillfälle var vi rätt nära att fastna med masten i ett av de stora märkena! Efter Rivöfjorden fick vi ny härlig segling genom södra skärgården. Vinden hade minskat i styrka så vi gick för fulla segel den sista biten mot Fjordholmarna. Tilläggningen gick näst intill perfekt, vi börjar få in snitsen på det.


Planerna är att stanna här tills på torsdag (2 nätter) då det ska blåsa upp ordentligt imorgon. Blåser den under 10 m/s på torsdag ger vi oss ner till Hamnholmen och vidare hemåt på fredag.

//Lotta

måndag 20 augusti 2012

Smögholmarna till Rammen

 Go morron!

Vi vaknade denna soliga morgon efter att ha haft en lugn gårdag. Vi tänkte väl även att denna dag skulle bli lugn och att vi i lugn och ro skulle segla ner till Göteborgs norra skärgård. Men äventyren började redan innan vi hade kommit iväg...


Vattnet ser hyfsat inbjudande ut denna morgon, och då vi inte hade sköljt av oss sedan i Myggenäs kände vi för ett dopp. Sagt och gjort, efter frukost åkte flaskorna med tvål och schampoo som löddrar i saltvatten fram och vi hoppade i plurret. Badet gick bra om än att det är en smula ovant att tvätta sig i havsvatten. Uppfräschade började vi göra klart för avfärd.
Då tittade vi upp på himlen. Den såg mörk ut.Vad kom det ifrån? Så såg den ju inte ut alldeles nyss?Vi såg märkliga molnformationer som vi mest associerade till skräckfilmer.


När det första mullret rullade in gick jag upp på klipporna och det jag såg utöver havet gjorde att vi snabbt bestämde oss för att vänta ett tag med att lägga loss. Blixtar och dunder...! Vi kurade in oss i ruffen medan åskvädret drog förbi. SMHI:s blixtradar visade att vi återigen hade hamnat i ett rejält åskväder.



När åskvädret hade dragit förbi var det dags att ge oss av.
Tanken var att vi skulle hissa storseglet, så vi slapp det ute på sjön, och sedan släppa fram och dra runt båten med dragglinan så att fören hamnar utåt. Då skulle motorn startas, draggen dras upp, udden skulle rundas och genuan skulle rullas ut när motorn stängdes av. Så blev det inte riktigt.

Storseglet hissades, och tamparna fram släpptes loss. Allt väl så långt. Vi svänger runt båten så fören hamnar utåt och jag ska då försöka starta motorn. Det gick inte. Den vägrade starta på ett sätt den inte brukar vägra starta. I vanliga fall brukar det väsa i reläerna, eller så går startmotorn runt utan att något händer. Men nu högg det liksom till och sedan blev det tvärstopp. Det gick inte ghellet att rubba gasreglaget eller reglera stigningen på propellern. Jag sa till Lotta att hålla kvar i draggen så jag skulle få lite tid att felsöka. Då jag hade lagt pannan i djupa veck i ungefär två sekunder hör jag Lotta ropa att draggen har släppt och att vi driver mot klipporna. Jag överger snabbt felsökningen och konstaterar att hon har rätt. Vi tar snabbt beslutet att vi ska föröka segla ut ur viken och se om vi kan fixa motorn på vägen ner mot Göteborg. För att klara att segla ut rullas även genuan ut. Vi har ungefär 75 meter ut till udden och de första 50 meterna gick bra. Sedan fick vi vinden i nosen...Vi bestämde oss snabbt för att försöka gå ut ur gattet åt andra hållet och fick vänt båten. När vi hade kommit ett tiotal meter vänder vinden igen, vindexet snurrar verkligen runt runt runt. Så vi bestämmer oss för att försöka nå land på Lyrsidan av sundet. Och vi lyckas nästan...med ett par decimeter missar vi att komma tillräcklig nära innan vinden återigen vrider och vi börjar driva tillbaka mot udden. Vi bestämmer oss då för att försöka gå tillbaka dit där vi hade börjat och ta oss en titt på vad som hänt motorn, och efter att jag sånär missade svängen in, så lyckades vi på något sätt att slänga i draggen och få ner seglen. Denna gången satte sig draggen ordentligt och vi låg still med draggen i akten för första gången på ett tag.

Nu var det dags att kolla vad som hänt med motorn. Jag gick ner och öppnade motorluckorna och snurrade runt svänghjulet för att se om motorn hade skurit. Men det snurrade. Några varv i alla fall. Sedan var det stopp. Några varv tillbaka, sedan var det stopp igen. Tanken att något hade trasslat in sig i propellern började dyka upp. Och mycket riktigt...när vi kontrollerade den lösa änden av dragglinan låg den i en misstänkt loop under båten. Vi försökte att lirka loss den samtidigt som vi vred runt motorn men den lät sig icke bevekas. Så det fanns inte mycket annat att göra än att kränga på sig våtdräkt, mask och snorkel, ta fram en båtshake och hoppa i plurret för andra gången denna dag. Linan hade snurrat många varv runt propelleraxeln, men efter cirka en kvarts virkande med båtshaken var axeln fri!




Nu låg vi stilla till vi hade prövat motorn och den hoppade igång fint. Ett visst missljud kunde höras men det gav sig så småningom. Nu bestämde vi oss för att tuffa ut med motor och hissa seglen längre ut. Mycket hade hänt, bad, åska, draggsläpp, drivande, motorstrejk, och avvrikande av dragglina, och vi hade inte ens lämnat Smögholmarna!

Vi hoppades på en lugn resa och efter att utan problem hissat seglen och seglat in i farleden som skulle ta oss genom Kyrkesund så dog vinden ut helt. Det blåser inte så mycket när man kan diskutera med Kyrkesundsborna utan att stressa när man seglar förbi! Vinden tar sig sedan på Marstransfjorden och vi håller god fart. När vi har passerat fästningen börjar vindean att mojna igen och någon timmes segling från Rammen lägger den sig helt. Vi startar motorn och tuffar i 45 minuter in till Rammen. För att komma in till naturhamnen måste vi följa två fläckar i berget för att inte köra på två grynnor som ligger alldeles vid gattet. Men, usch vad nära det var att vi gjorde det, för de fläckar som visades i kortet var så ynkligt små! I sista stund Upptäckte Lotta fläckarna och vi kunde styra in i hamnen. Vi lade till men efter att inspekterat platsen flyttade vi båten en bit söderut.

Efter ytterliggare en (minst sagt..) händelserik dag brassade vi på en burk Bullens pilsnerkorv och potatis till middag. Inte så dumt efter en sådan dag! På bilderna nedan ser ni också att nivån på Lottas nördighetsnivå har ökat så markant att hon efter middagen grävde ner sig i ett fräscht nummer av Segling!



När kvällen sänker sig över oss kryper vi till kojs och somnar gott efter ytterliggare en skön dag!

God natt!

söndag 19 augusti 2012

Återhämtning


Go morron!

I dag gjorde vi det lätt för oss och tog oss för motor ut genom Stigfjorden och bort till Smögholmarna. Vi tog svängen förbi naturhamnen på Kälkerön, mest för att kolla läget inför framtida besök. Att vi satte kurs på Smögholmarna beror på att jag många gånger när jag var liten såg båter ligga vid denna välbesökta naturhamn och ville testa hur den var. Vi kände oss en smula slitna efter de senaste fyra dagarna intensiva seglande och kände att en kort etapp kunde ge oss lite tid att vila en smula. Och vilket omgivning Smögholmarna bjuder på! Som grädde på moset blåste det en hel del så vi fick se en grov havssjö bryta mot de otaliga skären och grynnorna väster om Smögholmarna.


Framtida snorklingsplats kollas in.

 Det smala sundet mellan Smögholmarna och Lyr

 Mycket liv och rörelse att kolla in under vattnet.

 Sjöräddningen hade en del att göra denna dag.
 Blommande ljung fanns över hela ön.

Lotta på toppen av ön med båten i bakgrunden. 


 Vi låg tryggt förtöjda. Smögholmarna är skyddade ifrån i stort sett all sjö, men vinden kan ställa till det om det blåser SV-NV.

Åter en god middag som avnjöts efter en lugn dag.
 
 
Lotta gick dessutom och mumsade i sig alla mogna vilda björnbär som fanns på ön, och de var många! Vi hade egentligen tänkt att vi i morgon skulle gå norrut, upp mot Härmanö vid Orust, men efter ett sms från Sussi ändrade vi planerna. Utsikterna för veckan var nämligen att det skulle blåsa upp i mitten av veckan och för att vi inte skulle bli inblåsta för långt norrut så bestämde vi oss för att gå söderut i stället, ett beslut som senare skulle visa sig klokt. Tanken blev att vi skulle gå till Rammen innanför Rörö i morgon, och sedan får vi se hur det utvecklar sig.
 
Det var allt för idag, hörs i morgon!
 
/Magnus

lördag 18 augusti 2012

Tjörn runt

Go morron!

Äntligen dags! I dag skulle det ske!
Vi skulle tävla med en 43 år gammal båt mot över 400 andra båtar. I båttävlingar finns ett handikappsystem som kallas för LYS eller SRS. Enligt det systemet var vi nionde långsammaste båt. Av över 400... så vi hade inte så stor press på oss kändes det som. Ändå pirrade det lite då vi skulle ut på en bana och stångas med alla dessa andra båtar!

Dagen började med att klockan ringde vid 7-tiden. Ljudet från klockan var ackompanjerat av ljudet av strilande regn...Men detta hade vi fått förvarningar om så det var bara att dra på sig seglarställen. Dessa ställ, som vi hade köpt på rea och halva reapriset alldeles innan vi gav oss av från Bua hade visats sig vara rena lyckokastet. Det går inte att nog beskriva hur skönt det är att vara varm och torr med bekväma kläder när vattnet kommer både uppifrån och från sidan!

Trött som jag var sörplade jag i mig mitt morgonkaffe och hur kaffe kan förvandla en person visas tydligt på bilden nedan!

                            Ovan: Trött                        
                            Nedan: Aj aj Kapten!!





Sussi slängde sig efter frukosten in i bilen för att hämta upp farsan som hade kört upp från Lindome till Röra strand på morgonen för att ansluta sig till vår digra skara av erfarna luttrade seglaress!


Sussi uppklädd med alla de rätta attributen inför en hård havskappsegling: Vattentät jacka i fall det skulle bli blött (vilket det blev...); seglarhandskar i fall hon skulle behöva dra i någon tamp (vilket hon skulle komma att behöva...); röd keps med en krabba på som syns bra om man trillar i vattnet (vilket hon inte gjorde men skulle hon ha gjort det skulle krabborna tro att hon var en schysst kompis...:-)); regnbyxor som inte höll tätt men i alla fall hette regnbyxor när hon köpte dem (de hette ju inte skvättbyxor och i och med att det mesta vattnet skvätte på henne är det ju inte så konstigt att de läckte in...); nummerlapp så folk förstår att vi är med i tävlingen och inte är ett rundningsmärke eller en boj; och sist men inte minst är hon utrustad med ett leende, denna den viktigaste att detaljer!



Starten...huu...ska vi inte åka och fika i stället...


Vart tog alla andra båter vägen?


Vi spanar åt alla håll efter var de andra tar vägen för att veta vart vi ska. För starten hittade vi aldrig...


Gissninglek: Två personer har ett ansiktuttryck som speglar den lutning som båten har på bilden. En har, med ett stadigt tag om akterstaget, precis hittat startlistan för dagens V75. Vem är vem...:-)?



En fokuserad besättning på väg söderut genom hakefjorden! Lage Larssons vindprogonos på 3-6 m/s visade sig inte så korrekt, lägg till en 1:a på bägge siffrorna så stämmer det bättre! Och kontentan av detta blev att vi hade alldeles för mycket segel uppe, så seglen krängde ner båten mer än de gav den fart. Detta blev en mycket nyttig erfarenhet för oss. Att det blåste rejält blev tydligt för oss för en hel del andra båtar fick problem och totalt bröt nästa 40 stycken! Lotta gjorde vid ett tillfälle en helt heroisk insats då vi, om vi inte skulle tvingas bryta, var tvungna att rulla in genuan och det visade sig att rullen hade fastnat. Men Lotta gav sig i den hårda vinden och mycket kraftiga sjögången ut på fördäck och lyckades lösa problemet. Det är en fröjd att ha med sig en sådan person på en båt i sådana situationer. Vilken trygghet! Jag tror aldrig att jag har varit så imponerad av henne i sådana här sammanhang som denna gång!


Tjörns södra udde. Mitt i bilden syns rullen som krånglade tidigare under seglingen. Nu börjar vi närma oss Rönnäng. Typ. Det var i alla fall det vi sa till Andreas när han ringde. Men vi hade visst en bit kvar...



Ovan och nedan lite seglingsbilder från olika delar av banan.




Vinden mojnade framåt Kyrkesund. Det blåser inte så farligt när storskotet kan skötas med handen!


På bilden ovan har vi vår värste kombatant. Han seglade förbi oss när det blåste som värst på Hakefjorden, vi seglade förbi honom strax innan Rönnäng. Nu har har han hissat spinnaker för att komma i kapp oss. Men vi ska ge honom en match!


Han närmar sig...


Vi sätter Lotta på span när vi ska in genom Kyrkesund.


Öhh...hur var det nu...icketävlande väjer för tävlande...motorbåt väjer för segelbåt...störst går först...vet inte riktigt, bäst att flytta på sig!



Vår kanelknäckeknaprande stjärnbesättningsmedlem tycker att det blivit lite väl amatörmässig fart på båten och tar resolut över rorkulten!


Man ser ju tydligt att varje uns av att denne besättningsmedlem andas proffesionalism! Till och med huvan på jackan är uppfälld bara för att ge oss mer yta mot vinden!


Vad är det som simmar bakom båten? Är det en fågel? Är det en fisk? Är det en säl? Nej, det är stålman...storebror menar jag, som kom och hälsade på och fick för sig att försöka simma i kapp båten...Det märks att han inte är införstådd med vilken raket Vegan är. Och bestyckad med den stjärnbesättning som idag finns ombord seglar hon ifrån vilken simmare som helst bara det blåser lite...:-) (lite definieras i detta fall som den vind som behövs för att segla i från en simmare).



Här sitter han och begrundar sin nya erfarenhet; hur snabb Vegan är...


Är det inte målbåten som skymtar därborta? Inom någon timme ska vi nog vara där!!


Och våran kombatant har vi lämnat långt bak i kölvattnet! (Sanningen till slut blev att vi slog honom med 5-10 minuter i mål, men med LYS-talet i beräkningarna slog han oss med tre minuter...efter nio (9) och en halv (1/2) timmas segling...Tack för god match, du förgyllde vår resa, vem du nu var!


Nu är det nära! Mållinjen korsades 20:31. Pip!

Efter målgång drog vi i gång motorn och tuffade bort till Röra strand och la till där för natten. Väl där åkte farsan och Sussi och köpte mat i Kållekärr. Vi summerade dagen sittandes alla fyra nere i ruffen ätandes en välbehövlig middag. Vi hade fått så otroligt många nya erfarenheter och lärdomar. Men det hade inte gått utan våra tillskott i besättningen denna dag, så ett stort tack till dem!
Efter att ha ätit upp och sagt hejdå till Sussi och farsan slocknade vi som ljus efter denna otroligt spännande dag!

God natt!