Vårfix 5

Det var lovat gött väder denna helg så vi hade laddat för att komma lite längre i fixandet med båten inför sjösättning. Men solen lyste med sin frånvaro samtidigt som det blåste en ganska frisk sydostlig vind. En temperatur på 8-9 grader gjorde att entusiasmen inte var på topp när vi släpade oss ur sängen denna lördags morgon. Min jobbarkompis Mats Carlsson hade lovat att sluta upp nere i Bua vid niotiden och vi packade ner lite kaffe, smör och pålägg och tog vägen om bageriet i Bua och köpte frallor. Mats har jobbat mycket med båtmotorer och drivlinor och han skulle hjälpa oss med att banka in propelleraxeln igen, som hade dragits ut när jollelinan snurrade in sig i den förra året.
När vi kom ner till Lina var Carlsson redan där och hade redan hunnit kolla propelleraxeln. Alla tecken tydde på att den hade dragits ut 3-4 centimeter. Vi fick tyvärr ingen bild på detta. Snabbt äntrade vi båten och Carlsson dök ner med huvudet före i motorrummet och inspekterade klämkopplingen mellan axel och backslag.

Hela Carlsson fick plats i motorrummet!

När han hade kikat en stund så visade det sig att axeln nere i motorrummet inte visade några som helst tecken på att ha glidit ur, och att det vi såg på utsidan, att färgen var bortskavd, förmodligen var en effekt av att linan hade putsat bort färgen när den hade snott sig runt axeln. Detta tyckte vi var skönt, för då fanns där ju inga fel på drivlinan mellan backslag och propeller! Carlsson bestämde sig ändå för att lossa på axeln och mäta upp spelet, men efter några försök gav han upp då bultarna inte ville ge med sig.

Vi började snacka lite annat runt motorn och fick många bra tips. Här kommer några:
Vattnet som återkommer i motorrummets sump är en blandning av diesel och vatten (Mats smakade på det...). Dieseln kommer förmodligen från förfiltret, vilket vi ska byta  Delphi 296 eller CAV), och vattnet vet vi inte riktigt, men varmvattenberedaren är ett hett tips. Vi ska lägga ut en tidning så att vi ser var vattnet kommer ifrån.
Förfiltret kan visa på om vi har fått vatten i dieseln och de ökända bakterierna kan bygga stora samhällen i filtret.
Han rådde oss att varje år byta förfiltret, finfiltret, olja och oljefilter.
Black Jacken ska inte bara pumpas, utan smörjas med fett varje år. Det låg en tub med sådant i motorrummet, så Mats visade oss hur man skulle göra.
Det fanns ingen offeranod på värmeväxlaren, som för den delen är Volvo original.
Det visade sig att ett motorfäste hade gått av (styrbords främre) vilket vi ska försöka få tag i och byta)
Han visade hur man skulle dra runt motorn för att kunna lufta dieselsystemet genom den lilla hävarm som sitter på pumpen.
Vi kom också fram till att genom att känna på motorns vibrationer utan att propellern är inkopplad och sedan jämföra med när den är inkopplad kan vi slå fast om vibrationerna härör från motorn eller drivlinan. Självklart egentligen, men vissa saker trillar inte ner.
Den prylen som vi tidigare hade skrivit om, som han inte visste vad det var när jag beskrev den för honom visade sig vara en vacuumklocka som ger motorn mer bränsle vid gaspådrag.
I övrigt tyckte han motorn såg fin ut men påpekade att en motor av denna typ kanske har en livslängd på kanske 10-15 år och då vår är 24 år i år så kanske det är läge att byta. Han rekommenderade ett märke som heter Nanni och vi ska kolla vidare på det.
Han rekommenderade en firma som heter Mitab, Henning och Magnus, och som ska ligga på Klangfärgsgatan i Göteborg. De skulle kunna hjälpa oss med motorfästet, delar till motorn och andra frågor.
Han tipsade oss också om en firma vid nya Varvet som var duktiga på träarbeten, med tanke på den vattenskada vi har fått längs maststöttan. Mats kollade och trodde att det hade letat sig ner genom svanhalsen under vintern och rekommenderade att vi skulle lyfta på den och täta med sikaflex.
Vi pratade också igenom idéer om att fixa till en anordning för att kunna köra motorn på land under vinterhalvåret. Dels för att den mår bra av att köras varm, men också för att ladda batterierna.

Carlsson i egen hög person! Han kan mycket om båtar han...!

Efter lite kaffe och mer båtsnack så begav sig Mats hemåt för att snickra vidare på sitt nya kök. Vi tackar och bockar för all hjälp och alla tips och goda råd!

Efter en promenad runt hamnen gav vi oss in färd med att ta loss de spruckna brädorna från badbryggan och att slänga ner fendrarna från däck för hemtransport och tvätt.

Lotta håller ett stabilt grepp om det 15 kg tunga ankaret när vi lossar det från sin lina.

Installationen av ankarspelet ser bra ut!

Den ena fästpunkten för ankarrullen, som sprack när vi drog loss oss från att ha fastnat i sand när havsnivån sjönk vid ett tillfälle förra året. Det var tre faktorer som orsakade att vinkeln blev fel och  brädorna bröts upp. Vi hade för lång lina ute, det var för grunt och motståndet var för stort.

Här der man tydligt hur plankan har spruckit rakt genom fästet för ankarrullen.

Undersidan av badbryggan.

Även på babords sida sprack plankan.

En del var helt lös, tur att den inte for i sjön!

Babordssidans spricka.

Den ena av de två spruckna plankorna är borttagen och Lotta håller på att skruva loss den andra. Plankorna sitter med ganska ynkliga skruvar och vi tycker att det är snålt att Båtsystem, som säger sig leverera kvalitet, inte sätter dit rejälare doningar.

Innan tvätt...

Den minst söndriga limmas

Och den lösa delen limmas fast igen.

Lotta gnor på fendrarna med hjälp av Jif och Svinto. Dyra fenderrengöringsmedel? Tror inte det...

Jag skär ut en förstärkningsplåt som ska hjälpa till att stabilisera ankarrullefästet under badbryggan.

Fräck spegelbild! 

Det här blir nog bra i slutänden!

Den sista sprickan limmas ihop och får sitta i spänn under natten.

Oj, oj oj vad fina det blev!!!

Nä, nu orkar jag inte skriva mer denna gång, klockan är snart kvart i åtta...:-)

Förresten, vi är på väg att passera 20 000 besökare på bloggen!!

Så, till nästa gång!

/Magnus