Stigfjorden till Myggenäs

Go morron!

I dag vaknade vi upp på Hälsön. Natten hade varit lugn och vi vaknade av oss själva tidigt, iviriga att komma iväg. När vi stack upp huvudena ur ruffen visade det sig att vi var den enda vakna båten än så länge. Fyra båtar till hade gjort oss sällskap denna natt men de varkade var mer morgontrötta än vi. Medan Lotta stökade undan i ruffen gick jag upp på toppen av ön för att kolla värderförutsättningarna. Dimman som förmodligen hade legat tung under natten höll på att lätta och jag såg nästan ända bort dit där farleden under skåpesundsbron började. Eftersom det inte var speciellt långt dit bestämde vi oss för att gå för motor och efter frukost tuffade vi  iväg på vårt alldeles egna vis, dvs de som inte hade vaknat till liv ännu efter natten hjälpte vi ödmjukt till att väcka...



Under Lottas säkra navigationsöga gav vi oss i kast med att försöka följa den smala farleden mellan Mjörn och Orust. Motorn gick som en klocka och efter att underifrån ha beskådat den bro som jag så många gånger har kört över tog vi oss på 1,5 timma till Myggenäs gästhamn. Vi hade egentligen tänkt oss att ligga vid Myggenäs båtklubb, men eftersom vi inte hittade denna och att prosskillnaden inte var så stor så valde vi att ligga kvar. Vi låg bara cirka fem minuters segling från startområdet vilket kändes bra inför morgondagens övningar.

Efter att ha tagit en sväng på bryggorna och kollat in diverse potentiella båtar inför nästa års byte lagade Lotta till en mycket god köttbulls/korvgryta med ris. Efter lunchen stod en välbehövlig dusch på tur för oss bägge. Uppfräschade tog vi emot vår kanelknäckeknaprande stjärngast Sussi (finns mer om henne på bloggen den 9 juni 2012...) som hade bilat upp från Göteborg för att delta i tävlingen nästkommande dag. Hon hade med sig en bunt med välbehövliga kylklampar som gjorde att vi hade tillgång till fräsch mat ytterliggare ett par dagar.

Efter att Sussi hade dykt upp blev vi av gästhamnsvärden erbjudna en båtplats längre in i hamnen. Eftersom det hade varit skönt med stilla vatten under natten så accepterade vi detta. Men var händer när vi ska rulla igång motorn och puttra bort till den nya platsen? Ingenting! Just det! Motorn behagar inte att starta. Det väser bara lite från elektroniken! Problemlösarcellerna vaknade till liv och första tanken var att batteriet trots allt inte hade laddat under motorgång tidigare, så med lån av förlängningssladd från X99:an bredvid tankade vi obetalt ner ström i batteriet. Detta hjälpte dock ingenting så nästa grej att pröva var att koppla in belysningsbatteriet. Under detta försök visade det sig att polerna var hyfsat ärgade så de gjordes rent. Men ingenting hjälpte. Tanken att det var startmotorn som hade gett sig började gry. Men då dök en tanke upp att när den hade gjort samma sak för ett par år sedan hade dert visat sig att det var huvudströmbrytaren som hade varit problemet. Sagt och gjort, jag vred på huvudströmbrytaren ett par gånger och vips var motorn igång!

Glada i hågen efter den lyckade "reparationen", tuffade vi efter vederbörligt rekande bort mot den utlovade båtplatsen. Det visade sig att den var byggd efter att båtar som vegan hade lämnat kontuktörens goda minne, för det var alldeles för trångt för att kunna svänga in. Det slutade med att jag helt soinka stängde av motorn och drev in mot platsen. Vi kopplade ihop ett par båtshakar och med gemensamma krafter kunde Lotta och Sussi dra båten på plats. Att sedan aktern råkade hamna inåt, ja ja, det  fick bli så...:-).

När vi hade lagt till (båtplatsen var ju naturligvis alddeles för kort vilket ställde till det en del...) var det dags att ta sig till stenugnsund och hämta nummerlapp innan det var dags för rorsmansmöte med Harald Treutiger och Lage Larsson på Stenungsbaden. När vi hämtade nummerlappen på tävlingsexpiditionen blev vi hastigt och lustigt intervjuade av en reporter från tidingen "Segling". Vi får väl se om intervjun hamnar i nästa nummer, det hade varit roligt! På skepparmötet fick vi veta att det finns en hel del som vi inte kan och förstår, men vi kom fram till att vi reder oss nog ändå. Hur svårt kan det vara? Se bara till att inte krocka med andra båtar eller med tjörn eller med någonting överhuvudtaget så ska det nog gå bra. Vi blev besvikna på Lage Larssons väderprogonos som mer handlade om ström än något annat, och det skulle visa sig dagen efter under tävlingen att hans progonos var lika dålig som de vi brukar se på TV. Men de bjöd oss i alla fall på kaffe, chokladbollar och frukt så vi var allt nöjda ändå!

Efter att ha tagit vägen om ICA i Myggenäs tog vi oss tillbaka till båten och började fixa middag. Grillad fläskytterfile med ris, grönsaker och bearnaisesås med honungsmelon stog på menyn. stog på menyn. Inte fel efter en dag fylld med nya äventyr!

Efter middagen satt vi och spånade om det var något mer vi kunde förberda inför morgondagen och kom fram till att nummerlapparna kunde vi ju sätta dit. Efter ett teamwork av Lotta och Sussi satt både nummerlappar och reklamklistermärken på plats och vi såg ut som en riktig proffsbåt!

När kvöllen kom kröp vi ner i ruffen och mysade till det en stund innan det var dags för kojen. En bra avslutning på ytterliggare en härlig dag!

God natt!

/Magnus