Avmastning Del 1

Då var det dags för avmastning. Vi var egentligen ganska nöjda med att vi inte mastade av förra året, det blev väldigt enkelt att ringa Kalle och låta han fiska upp Lina II ur vattnet, lägga henne tillrätta på vagnen och låta henne rulla bort till vinteridet mellan småbyggnaderna i hamnen. Problemen dök upp när vi skulle skydda Lina mot vinterns härjningar. Att täcka en båt med masten på var inte det lättaste. Vi lyckades i och för sig bra till slut, men det var efter ganska mycket pyssel och en skörad presenning.
Så, i år bestämde vi oss ganska tidigt för att masta av. Kanske inte så mycket för att slippa den mariga täckningen, men som vi skrivit om tidigare på bloggen så rök ju vårat akterstag av i somras, på grund av felaktig montering av detta i masttoppen av dem som riggade henne senast. Där kände vi att vi ville ta oss en rejäl titt i masttoppen, utöver det som Lotta redan gjort i båtmansstolen, för att se att allt var ok. Dessutom har vi inte fått vindinstrumentet att fungera alls, och inte heller den VHF-antenn som sitter där. TV- antennen blåste bort för oss i somras, men fästet sitter kvar och det är så behöver tas bort då vi inte har behov av en TV-antenn. Vi vill även ha upp en FM-antenn i masttoppen och byta ut den dubbla lanterna som sitter där och ersätta den med en enkel topplanterna. Och om vi ska lyckas få till allt detta så tror vi att det är mycket lättare om masttoppen är i bekväm arbetshöjd.
Sagt och gjort, idag åkte jag lite tidigare från jobbet och gav mig av till Bua. Innan Lotta hann ansluta tog jag ner Seinfallen, där det inte satt så många flaggor kvar...SXK:s bojflagga i det ena och Malöklubbens flagga i det andra. Seinfallen har en tendens att blåsa sönder för oss, men oftast är det faktiskt fästena i själva flaggorna som ger med sig. Vi får klura på detta till nästa år. Jag fortsatte med att ta loss kicken och hann med att släppa på undervanten lagom till att Lotta anslöt.




Undervantens vantskruvar släpps.

Kicken har gjort sitt för i år. Nästa år kanske vi har fått dit gasfjädern som vi skulle ha fått dit i år... 

Vi bestämde oss för att tuffa iväg till mastkranen med en gång för att fortsätta jobbet där. Vi visste egentligen inte hur snabbt allt skulle gå då vi inte hade mastat av Lina II tidigare, men tänkta att om vi la oss där så hade vi tillgång till mastkranen om det skulle behövas.
Vi startade upp Lina II:s motor och det kändes riktigt bra att lämna båtplatsen igen, även om det bara var bort till servicebryggan. Det var ju ett tag sedan och jag har verkligen saknat det. Vi gled iväg genom vattnet och när vi kom fram till servicebryggan hoppade Lotta iland och knöt fast oss i pollarna.
Vi började med att plocka ner seglen. Vi hade förträngt att vi hade satt dit ett nytt mastbeslag i våras. Detta behövde skruvas loss, men skruvarna krävde en plattmejsel med precisa mått, tillräckligt liten för att komma innanför skenans spår, men tillräckligt stor för att orka att vrida runt skruven. Och någon sådan skruvmejsel hade vi inte ombord...Lotta gav sig ut på mejseljakt och efter att ha kommit tillbaka med diverse olika mejslar från snälla båtägare runt omkring hittade vi en som passade.

Det nya mastbeslaget som fungerat så bra över sommaren att vi glömt att vi satte dit det i våras.

Här är skruven som gäckade oss ett tag.

Men med rätt mejsel i handen går det som en dans.

Och det var från den här X:en som mejseln kom ifrån. Förresten precis en sådan X som vid längre funderade på innan vi köpte Lina II. De hade också råkat ut för att inte ha rätt mejsel när de skulle masta av för något år sedan.

Vi släpper på schackeln som håller ihop hornet med mastbeslaget.

Och tar isär ett par travare som inte riktigt vill lossna på annat sätt.



Storskotet släpps. Blir det tydligare än så här att det behövs en svirvel till?

Även dirken släpps. Förhoppningsvis för sista gången, om vi bara får dit gasfjädern i kicken...

Efter att ha släppt på revlinorna och lazybagen en smula gick det som ett huj att få loss storseglet från masten. När vi sedan började att fundera på hur vi skulle få loss det från bommen, med lazybag och revlinor att ta hänsyn till så kläckte vi iden att inte ta loss seglet från bommen. Varför skulle vi egentligen göra det? Vi tror inte att seglet mår bättre av att ligga nedvikt i en segelpåse än att ligga hopvikt på bommen i sin lazybag. Dessutom slipper vi då att lossa på allt, bara för att montera det till våren igen. Så sagt och gjort, vi kopplade helt enkelt mastkranen till bommen och lyfte upp allting i ett paket, körde in bilen under och sänkte ner hela klabbet direkt på takräcket. Smidigt!

Lotta spänner upp mastkranslinan, som vi fäst i framkant av bommen. Dirken håller i bakkant.

Vi släpper på bombeslaget

Fortsättning från förra bilden

En flygande bom! Med extra allt! Lazybag, Lazyjacks, enkelrevslinor m.m. m.m.

Bara att sänka ner på takräckena...

...och titta vad bra det blev!

Därefter var det genuans tur. Efter att ha släppt på fallet så kom den ner som en dans och vi vek ihop den snabbt och smidigt på vårt egna sätt och skyfflade in den i bilen.

Lotta släpper på genuaskoten

Och därefter var det fallets tur

och till sist rullen.

Som en vit egyptisk pyramid ligger genuan där...

....men viks flinkt och snyggt ihop...

...till något som skulle in i en segelsäck. Men någon hade visst fått med sig grillöverdraget i stället...

...men det gick bra ändå. Hyst in i bilen!

Vi avslutade med att släppa på undervantens vantskruvar då de inte fyller någon funktion när det gäller mastens stabilitet utan bara är till för att krumma masten på rätt sätt. En sanning med modifikation dock vilket vi fick erfara när akterstaget small av i somras. Då höll de aktre undervanten hela riggen på plats och hade det inte varit för dem så hade hela riggen gått överbord.

Lotta kämpar med de förbenade saxsprintarna...!

Klockan började att rinna iväg, det jobb vi hade lagt ner hittills hade tagit ganska exakt tre timmar, och vi insåg att vi inte skulle hinna hela proceduren i dag utan plockade ihop våra prylar och tuffade ut från servicebryggan. På vägen tillbaka till båtplatsen kunde vi inte hålla oss från att tuffa ut från hamnen och svänga förbi Videbergs hamn, mest för att vi faktiskt inte hade varit där innan och att det var en lagom kvällssväng. Det var härligt att bara tuffa runt ett tag och blicka ut över havet! Väl tillbaka vid båtplatsen igen bommade vi igen Lina II och begav oss hemåt, fast beslutna att fortsätta i morgon. Nu blev det ju inte så, vi kom igång först på söndagen, och först tyckte vi inte att det var bra, men sedan visade det sig vara ett lyckokast!
Varför då? Kolla söndagens inlägg...

Här ligger hon i höstkvällningen, redo för att mastas av.

Till nästa gång!


/Magnus

Mat ombord - JRSK

I våras gick vi med i JRSK- JordenRuntSeglarKlubben men vi hade inte varit med på någon av deras träffar hittills. Men så såg vi att det var mat-tema så den kvällen bokade vi in i kalendern. De håller till i Göteborg så denna onsdagskväll tog jag och killarna tåget från Tofta, via Varberg, upp till Kungsbacka och blev där uppmötta av Magnus för vidare färd mot Göteborg. Fler än vi hade lockats av kvällens tema för uppslutningen var mangrann. Så efter att ha försett oss med lite fika lyckades vi hitta några stolar och knö oss in vid altandörren. Innan dagens tema togs upp fick vi nya medlemmar presentera oss, våra respektive båtar och framtidsplaner. Kul att få höra och det gjorde att vi kändes oss lite extra välkomna. Kvällen fortsatte med lite tips om förvaring, planering, bunkring, inköp av mat utomlands m m. Vi fick även en lite lektion om tryck-kokning och konservering., vilket var riktigt intressant. Till slut blev det även provsmakning av ett bröd, en tomatsås samt "falsk krabba".

Vi gick därifrån med en massa inspiration och nyttiga kunskaper, även killarna tyckte det var en kul kväll. Det gav även mersmak att komma på fler träffar, det var en skön stämning och de var kul att få höra om de erfarenheter som de som redan varit iväg på långresor har varit med om. Då vi inte planerar att ge oss av långt än på ett antal år så kommer vi hinna samla på oss en massa bra tips och råd innan det är vår tur att segla iväg.

//Lotta 

Höst...

Det känns som om hösten kom snabbt i år. Efter att ha lämnat Lina II efter semestern har vi knappt hunnit att vara där. Ett par gånger har vi varit nere och tittat till henne och en av gångerna fick vi fiskat upp gummibåtsmotorn ur vattnet då en gammal lagning på gummibåten hade gått upp.
Helgen som gick var helt fantastisk vädermässigt, men ändå kände vi inte att det fanns utrymme att åka ut en sväng.

Ibland kanske vi låter vardagen ta en för stor del av kakan, men det är svårt att värja sig när det man "ska" göra trycker på.

Så igår tog vi beslutet att masta av om två veckor, förmodligen den tidigaste avmastningen vi har gjort sedan vi köpte Lina I. Och det känns mer än lite sorgset.

Men vi får sätta oss ner när mörkret lägger sig över landet i vinter, med de sjökort vi så tacksamt fick låna av Hasse Båtgranne i Grand Solei 37:an, och drömma oss fram till nästa semester. Det är ju tänkt att vi ska segla runt Sverige, upp till Söderköping och ta Göta Kanal tillbaka.

Och fler ljuspunkter finns där ju; Vi ska på JRSK:s (Jorden Runt Seglar Klubben) matspecial, när det nu var. Och vi har fått se när "Ash" har kommit tillbaka från sin "Runt Atlanten"-sväng. Vilka förebilder detta unga par är, skickliga, ödmjuka och jordnära. Och förhoppningsvis har våra andra båtgrannar i Gecco 39:an gett sig av söderut. Vi har inte sett dem på ett tag och håller tummarna för att de går bra för dem.


En fin bild på Lina II i höstmörkret kommer..

Till nästa gång.

/Magnus

Barcelona!

Nä, vi har inte seglat till Barcelona, men vi har varit där i helgen och bland annat spanat in lite båtar. Mer text och bilder kommer senare.

/Magnus

De fick flytta på en bro för att denna båt skulle kunna ta sig ut ur hamnen. Fin. Hade inte sagt nej om någon hade slängt den efter mig. Tillsammans med en hamnplats i Barcelonas hamn...

På väg till akvariet poserade Noel framför sin tillkommande båt...:-). Den syns inte så bra, men den var stor. Dock långt ifrån den största som vi såg, den var typ 150 meter ång och hade ungerfär en sådan som syns på denna bild till dinge...

Här ser vi en bild på det mest inträngda hörnet i hamnen, där den minsta båten vi såg låg, Om jag inte missminner mig så var det en 40-fotare. Det kanske är en undre gräns för att få plats. Vi får väl sätta ett peke på Lina!

På väg från stranden till hotellet. Mycket finns det att titta på!

Sol, bad och lågvatten

Meteorologerna hade lovat en solig oh fin dag, dock utan några direkt vindar, och vi längtade ut på havet! Magnus åkte till Bua efter frukost medan jag väntade in Rasmus, som sovit över hos en kompis, samt plockade ihop så vi kunde fixa lite lunch senare på dagen. Vid 11-tiden kom jag och killarna till Lina och då hade Magnus förberett så att vi kunde ge oss av nästan direkt. Eftersom det var så lugnt så var det motorgång som gällde och vi fick idén att bara tuffa ut och lägga oss i Båtafjorden. Eftersom det är ganska grunt så gick vi långsamt inåt och spejade efter stenar. Det verkade dock lugnt så efter ett tag backade vi ut en bit och släppte ankaret, backade fast det, släppte ut mer lina och lät oss sakta glida inåt.

Badsugna var vi allihopa så vi började med bad, snorkling och lite gummibåtspaddling. Vi kunde konstatera att vi låg ca 20-30 cm över botten så det kändes tryggt. Vi fick några härliga timmar med solande, lunch och mer bad. Vi var inte ensamma om att ankra i Båtafjorden denna dag och det var kul att bara sitta och titta på alla båtar som passerade in och ut från Bua hamn.  Innan sist badet märkte vi att när vi svängde med vinden så gick vi emot något på botten så vi drog in lite på vår 50 m långa ankarlina. Vi började fundera på om vattnet hade sjunkit något (vi hade redan konstaterat att det var lågvatten idag). Vid slutet av sista badet Simmade Rasmus och Magnus ut till ankaret och dök ner till det för att bl a studera ett par krabbor som bråkade om sitt revir på det nytillkomna tingesten på botten. Precis innan de kommer tillbaka märker jag att vi börjar få bottenkänning igen och vi bestämmer oss för att dra in på ankarlinan igen. På ett par minuter så  hinner vi sätta fast oss ordentligt i sanden för när vi försöker dra oss ut med ankaret så sitter vi bom fast! Motorn till ankarspelet är så stark att ankarrullen till slut börjar ge sig och släpper från badbryggan...inte bra. Magnus försöker istället sakta backa oss loss med motorn och vi märker strax att sanden verkar släppa sitt grepp om Lina och Magnus backar och kör ankarspelet på samma gång medan jag assisterar på badbryggan tills vi fått upp ankaret. Hur kunde vi då fastna? Antingen så sjönk vattnet eller så vred den lilla vinden så att vi svängde mer inåt land. Hur som helst så vet vi nu vart vi kan ankra och vart det är för grunt...nu blir det lite jobb med att laga badbryggan och få fast ankarrullen bättre, men det går ju att lösa.

Eftersom det blev en lite snabb avslutning på vår tur inne i fjorden så passade vi på att tuffa ut och ta en lite sväng utanför. Rasmus fick vara kapten och styrde oss runt Grytan och in mot Bua igen. En riktigt härlig liten tur och med tanke på hur många andra båtar som var ute så var det fler än vi som tyckte likadant. Väl tillbaka på båtplatsen så fick Rasmus och Magnus lite bråttom. De är nu på egna äventyr i Göteborg, på Metallica-konsert. Jag och Noel fixade det sista hos Lina och begav oss sedan in mot Varberg för att hyra en film och köpa lite go mat. Så ikväll har vi käkat sushi och kollat på Paddington och bara haft det gött!

//Lotta

Lite bilder från idag:

Ligger fint här...

21-22 grader i vattnet!

Man kan gå på lina till Lina...och hålla sig nere under ytan

Noel pausar en stund...

Rasmus och jag tog en tur med gummibåten

Badbryggan - den gillar vi skarpt!

Sommar!

Magnus hoppar högt!

Är har vårt ankare...

...som krabborna slåss om...

...tills en större varelse lägger sig i...

Havets härskare!

Blixtar och dunder, blåst och regn! Ustö tur och retur

I fredags spanade vi in väderprogonoserna då vi hade varit hemma sedan i går kväll och därför var sugna på att ge oss ut igen. Enligt alla progonoser skulle det bli uppåt 28 grader varmt och halvklart. Då vi hade lagt till en bra ankarplats i plottern utanför Ustö så tyckte vi att läget var pefekt för att åka dit, testa ankringen och bada.
Sagt och gjort, efter att ha pysslat med lite andra saker på lördag förmiddag så bar det av till Bua. Jag nämnde visst att jag tyckte att det låg åska i luften, men inga av alla de progonoser vi kollar på sa något om det. Efter att alla (just det, alla, barnen börjar få kläm på det nu...) hjälpt till att få båten i ordning tuffade vi ut från Bua. Vi nöjde oss med att rulla ut genuan då vindar över 10 sekundmeter hade utlovats, och det stämde. Väl ute utanför gattet sög det i ordentligt och förmodligen var det kuling i byarna. Vi rullade in genuan ytterligare en bit och hade kanske en tredjedel ute. Ändå låg vi konstant över sex knop, men hade en rätt behaglig resa.

Schysst lutning, gött väder och alla njuter av färden.

Segling är livet!

Väl framme så hamnade vi i en lite ovan situation då vi hade en ganska stark pålandsvind när vi skulle ankra upp. Vi bestämde oss för att släppa ankaret med lite marginal och låta vinden ta oss in mot land. Skulle inte ankaret ta så fick jag lägga in backen och ta in ankaret med ankarspelet samtidigt. Så när jag tyckte att tillräckligt med lina hade löpt ut så stannade jag ankarspelet. Och jösses vad ankaret tog! Det tog mindre än en sekund från att jag hade stoppat linan så vred sig hela båten när ankaret bromsade upp den, sedan satt vi orubbligt fast! Det känns skönt att förtroendet för ankaret byggs upp efter de första försökens debackel.
Väl fast i botten dukades lunchen upp och vi smaskade i oss en ris-sallad med överraskningsås, då creme fraishen visst stog kvar i kylskåpet hemma! Men det var lika gott ändå!

Cooola killar äter lunch.

Efter lunchen tykte killarna att det blev lite kyligt, så de kröp bakom vindrutan och under var sin filt utspelades slaget om Fia. Vem som vann framgick inte riktigt, åsikterna gick isär...:-)

Kampens vågor går höga!

Under tiden mörknar himlen mer och mer, men för tillfället tycker vi att det är tur att det verkar gå söder om oss. Det renar ordentligt söderut och vi hör åskmuller lite då och då.

Mamsen och jag spanar ut över havet på en himmel som är många grader mörkare än vad som utlovats.

Det vräker ner över Bua.

Ungefär när vi tycker att det ljusnar en smula så bestämmer sig ovädret för att ta en sväng norrut och fara rätt över oss. Vi fäller upp sittbrunnstältet och sitter och spanar under det. Himeln mörknar allt mer och sedan är åskovädret över oss! Regnet öser ner och blixtarna lyser upp vår tillvaro allt tätare och vid ett tillfälle brakar det till ordentligt. Jag ser den aktuella blixten och det ser ut som den slår ner i Gloppes nåra kilometer därifrån, men ljudet av den kommer mindre än någon sekund efter så förmodligen slog den ner i vattnet ett par hundra meter bort! Det visade sig bli det sista kraftiga knallen och ovädret drar norröver och lämnar oss i ett helt lugnt vatten, där vinden dör ut fullständigt. I väntan på att det ska klarna upp lite så att vi får badat åker spelen fram igen.

Deltagare i djup koncentration över kinaschack-spelet...

...och senare över Fiat. En glad och en uppgiven...:-)

Efter att ha kollat temperaturen i både luft och vatten, vilka visade på ungefär 20 grader båda två så blev det till slut läge att bada. Jag kom på att jag hade min simvåtdräkt ombord och kunde få ett litet övertag mot kylan till de andras förtret och protester! Och först i blev jag, så jag vann priset, en Arrax-boll (som jag dock skänkte bort till Mamsen) !



...i vattnet!

Åh hej!

Plums...

Noel är på väg i...



...å sedan Rasmus. Han påstod att han stod på nedersta steget...

...och här är beviset!

Mamsen ska våga sig i. Kolla den galna blicken!

Men det gick ju bra till slut det med!

 När badet var avklarat bestämde vi oss för att faktiskt puttra hemåt igen och tillbringa natten i båten, men i Bua i stället för vid Ustö. Anledningen var att det skulle blåsa en hel del på natten och att det skulle bli ganska sunkigt väder på söndagen. Så ankarspelet fick jobba när ankaret skulle upp ur sandbottnen och vi satte alla segel vi hade på vägen hem. Det blåste kanske 4-5 sekundmeter och vi gjorde god fart. Jag och Rasmus bänkade oss på fördäck och låg och filosoferade om livet och alla dess hemligheter och pratade inte minst om att han kanske skulle gå en seglarskola på en segelskuta nästa år. Innan vi kom in i gattet tog vi ner seglen och puttrade den sista biten in för motor. Jag styrde in båten på båtplatsen, medan Rasmus och Noel tog hand om förtamparna och Lotta om aktertamparna. Väl fastlagda stack de övriga upp till pizzan i Bua medan jag färdigställde båten. Bland annat så tyckte jag att det luktade lite bränt vid ett tillfälle och upptäckte att det rök från kartlampan. Varför det gjorde så vet jag inte, men det verkade sitta fast något svart klet på lampan.



Det ryker från lampan!

Väl tillbaka med pizzor och dricka bänkade vi oss vid bordet och åt och sedan åkte Fiat fram igen och ytterligare ett parti avhandlades. Efteråt summerade vi en händelserik dag och slocknade som små ljus i våra respektive kojer.

Cooolt vid pizzabordet!

Morgonen efter var Noel först upp och då han inte ätit upp sin pizza dagen innan värmde Lotta den till honom på en tallrik som blev lock till tevatten-kastrullen som stod på värmning. Kanske inte så vanligt, men den slank ner!

Ovanlig båtfrukost, pizza med ipad!

Efter frukosten fixade vi till hela båten och tog ett parti Yatzy innan vi begav oss hemåt. Då hade vi hunnit prata med Hasse i Grand Solei 37:an om den tur han och hans fru tog runt Sverige och Göta kanal som vi själva hade tänkt oss nästa år.

De extra klädhängare som Peter Skoglund svetsade på kom till användning.

Mentos-röret, inköpt på Danmarksfärjan tömdes.

Yatzy-partiet, som för övrigt vanns av undertecknad!

 

Här listar vi några saker som vi glömt och några andra som har åkt upp på vår priolista för nästa år.
Mäta ratten
Bombroms
Vindinstrument
Märka ut ankarlina
Magnetventil till gasolen

 Det var den semestern det, vi får väl se vad som hänt till nästa!

Tll nästa gång!

/Magnus