Resan: Göta Kanal Dag 22 Sjötorp via Läckö Slott till Dalbergså; Hej då Kanalen!

I dag så hade SMHI visat en strålande sol på Vänerns väderprognos. Inget mer. Bara en sol.
Det första jag hörde när jag vaknade var ett muller. De håller nog på att jobba med slussarna, sa Lotta. Jag tyckte det mer lät som åska.
När jag tittade ut så förstärktes mina teorier, det var riktigt blålila moln på himlen. Men, men, varför gråta över en bortregnad utlovad solig dag? Det blåste i alla fall inte, och det hade de ju också visat i prognosen! Så, på med underställ, tunn fleece, tjock fleece och till sist regnrocken med tillhörande sydväst, kasta loss och ut i kanalen för att vänta på slussöppningen klockan 9.
Det var den sista slussen på vår Göta Kanal-resa och det kändes nästan lite vemodigt. Det har varit en bra resa och det är nog inte helt omöjligt att vi återkommer om några år.
Men nu kommer den andra delen av vårt andra ben på denna resa, färden över Vänern, Trollhätte kanal ner till Göteborg och sedan följa västkusten ner till Bua.
Vi har dividerat en hel del om hur vi ska göra med tanke på olika sträckor, folk som ska komma och hälsa på oss, väder och vind osv. Och idag kom vi fram till att vi inte skulle göra ett stopp på Läckö slott utan bara köra förbi och ta lite kort och kolla läget och sedan gå till gästhamnen i Dalbergså, för att i morgon fortsätta till Trollhättan där min mamma kommer och hälsar på.
Men dagen började med att vi följde farleden ut från Sjötorp ut på Vänern. Och allteftersom vi stävade ner mot Mariestad så regnade det. Och regnade. Och regnade. Vi såg hur molnen byggde upp imponerande städmoln, men åskan höll sig på avstånd. Vi följde farleden ut från Mariestad och det fortsatte att regna. I två och en halv timme stod jag i hällregn och styrde, men jag måste säga att det faktiskt är riktigt roligt att stå i hällregnet och vara alldeles torr. Det låter präktigt, men bra kläder kan inte underskattas. Någonstans här fällde Rasmus dagens kommentar. Han tittade ut från sin plats och skådade upp mot den oroliga och långt ifrån soliga himlen och sa, med mycket sarkasm i rösten:
"Det går bra för vädret idag..."

Sista slussningen på Göta kanal...

...vid Sjötorp no 1

Luffen hack i häl

Det ser ut som om öarna flyter ovanför vattnet

Regnkläder på även idag

Under vindrutan är det dock torrt och varmt

Jösses vad många skarvar

Vi blickar in mot Mariestad

Lotta tar över styrningen en stund

Vackra molnformationer

Solen är där bakom

Begynnande ovädersmoln?

Vi börjar bli vana vid dessa fripassagerare

Lunch under gång

Lotta blickar bort mot Kinnekulle

Vi tuffade vidare ut på fjärden bort mot Läckö Slott och efter en stund så bröt solen igenom och när vi väl kom fram till slottet så var det riktigt varmt och skönt! Regnstället åkte av när vi beskådade detta vackra, men något slitna, slott från 1200-talet. Då vi var ivriga på att komma vidare blev det bara en kort sväng i gästhamnen, men det var så vackert så vi kommer nog komma tillbaka någon gång och ligga över här.

Med kurs mot Läckö slott

Vi närmar oss

Mäktigt slott

Någon typ av vikingaskepp

Vi fortsatte att tuffa igenom en riktigt smal och snirklig farled förbi Spikens gästhamn och Strömsundet. Solen hade slagit följe med oss och det blev en riktigt skön stund. Samtidigt såg vi hur molnen firade nya triumfer österut där regnet öste ner och blixtarna yrde, eller vad nu blixtar gör.

De är måna om sina gäster, vill inte att de ska gå på grund

Spiken får vi besöka vid något annat tillfälle

Många udda hus har vi tuffat förbi

När vi kom ut på andra sidan så öppnade sig Vänern för oss. Innan vi hade kört in i den smala snirkliga farleden hade jag sagt till Rasmus att det skulle blåsa på andra sidan, men där hade jag riktigt fel...vattnet var helt spegelblankt och det blåste som minst 0,4 sekundmeter. Efter att vi hade tagit oss förbi ett par grundflak, så tog vi ut kursen mot gästhamnen, lade i autopiloten och sedan bara njöt vi av färden!

Det blåser inte på Vänern idag!

Fika på fördäck

Det finns många favoritplatser på Lina

När vi hade några sjömil kvar kom vinden tillbaka och blåste med 4 sekundmeter. Vi var inte sena med att rulla ut genuan som fick stötta motorn en timme eller så. Det var härligt när Lina krängde till och la sig ner lite på sidan, det märks att hon trivs som bäst då!

Det regnar där framme, hoppas det hinner regna av sig innan vi kommer

Genuan åkte upp som stöttning, det blåser ju lite mer nu

Vi tog ett långt skutt idag

Halv sex gled vi in i gästhamnen efter nio timmar till sjöss. Vi lade till långsides bakom en tysk båt och gick sedan upp till den lanthandel som fanns i närheten. Och vilken lanthandel det var! När vi klev in genom dörren så mötte vi Elmer, en liten kille på 7 år. Är det du som är handelsman här, frågade jag? Japp, svarade han. Och efter att vi hade hittat det vi skulle så slog han in det på kassaapparaten. Då hade vi även köpt ett litet paket med 8 punschpraliner och en snusklubba för fyra kronor, snyggt hopvikt och etiketterat. Man blir bara glad av en sådan affär!

Vi närmar oss Dalbergså

Lugnet la sig inne i viken

Elmer i egen hög person

En gammeldags lanthandel!

Här hittade man information om allt möjligt

Tur vi hann dit innan de stängde för dagen

Behöver väl inte kommenteras ; )

De hade detta och lite till i lanthandeln

Elmers egenhändigt gjorda godisstrut

Som ni kanske märker är det inte så inspirerat idag, det beror mest på att det har varit en lång dag till sjöss och det lockar att lägga sig en stund på soffan, eller bara gå ut och sätta sig i sittbrunnen och titta på den vackra naturen runt omkring. Så, så får det nog bli, jag ska bara pumpa upp Hoppe först, som har längtat efter att komma i vattnet igen!