Skeppshunden Mimmi på äventyr

Så har ännu en helg farit förbi! Eftersom grabbarna hade skolavslutning i fredags fick vi långväga gäster, ända från Blekinges östra hörne, av deras mormor och morfar samt hunden Mimmi. Solen ville äntligen titta fram på skolavslutningen och fikat kunde avnjutas ute detta år. Helgen låg näst intill oplanerad och våra funderingar på att få med oss sällskap ut på havet började ta form. Väderprognosen från DMI (som brukar överensstämma ibland ruskigt bra med verkligheten) studerades och efter lite funderande så kom vi fram till att söndagen skulle bli en bra dag att vara på havet, med lagom vindar.

Så vad gör man med en helt härligt ledig lördag? Införskaffa lördagsgodis låg högt upp på prioriteringslistan för killarna, vi önskade oss inköp av stenplattor till f d rabatten. Vi tog en sväng in till stan och fixade båda dessa önskemål och sedan begav vi oss allihopa till Läjet för att spela minigolf och äta glass. Noel visade sig vara en hejade på minigolf och slog oss andra utan några bekymmer och njöt nog lite extra av glassen efteråt.


Här kommer den glade mästerspelaren!

Alla var med och spelade

Mås med unge (ungar?)

Vi åkte hem till Tofta igen för några timmar och pysslade med lite allt möjligt. Magnus körde lite styrketräning med att släpa sten och jag väckte mitt trötta huvud med en löprunda medan resten av gänget tog det lite lugnare. Pigga och glada packade vi ihop mat och annat och åkte till Bua. Mormor och morfar som hade med sig husbilen testade att stå på en av ställplatserna i hamnen och det fungerade bra förutom att betalningsapparaten verkade vilja strejka just denna dag. Tur att de hade med sin lilla grill för det kom att behövas för att mätta oss alla. Medan grillarna jobbade upptäckte Magnus att en segelbåt på en brygga länge bort hade fått problem och lämnade över grillandet till mig medan han kollade om de behövde hjälp. Det visade sig att båten p g a motorproblem hade kommit för långt in på det grunda och satt fast sig ordentligt. Att dra loss båten var inte lätt men till slut, då även sjöräddningens lilla båt kommit för att hjälpa till, släppte bottnen taget om kölen och båten kunde dras in på sin plats. Att det är grunt på sina ställen inne i hamnbassängen har vi själva erfarit med Vegan...

Sjöräddningen kom till hjälp till slut.

Hungriga som vi var slank middagen ner utan problem och med lite kortspel och tjötande blev den en härlig kväll. Mormor, morfar och Mimmi gav sig av till husbilen och vi andra gjorde oss redo för en natt i båten. För killarna var det första natten i båten och den stora frågan var vart de skulle sova. I Vegan fanns det inte så mycket val...men här fanns det flera alternativ. Det slutade med att Rasmus valde att sova i sin akterhytt, Noel valde en av sofforna i salongen. Magnus och jag tog en liten kvällspromenad bort till servicehuset och passade på tillbakavägen att njuta en stund av, återigen, en vacker solnedgång. Väl tillbaka i båten tog det inte lång tid innan alla sov gott!

Alla var hungriga!!!

"Finns i sjön" fick bli "Finns i havet"

Vi tröttnar aldrig på kvällarna i Bua hamn...



Alla solnedgångar är unika...

Vi väcktes av en underbar morgon! Solen sken och det var sådär lagom varmt. Frukosten kunde ätas i sittbrunnen och med 6 personer och 1 hund fungerade det förvånansvärts bra.


Frukost!

Då vi tittade oss runt omkring båten blev vi förundrade över hur klart vattnet var, vi kunde med lätthet se botten. Det strömmade även väldigt mycket. Vi fick en förklaring till detta när vi kom bort till badtrappan för att ta ett dopp. Termometern som vi tagit med oss talade om för oss att det bara var 13!!! grader i vattnet. Kallt djupvatten utifrån Kattegatt hade antagligen strömmat in i Båtafjorden i och med vindskiftet som varit. Behöver väl inte säga att ingen ville bada...

Noel förbereder inför avresa

Vinden som skulle komma under förmiddagen kom som planerat och vid 11-tiden startade vi motorn och la ut. Noel rattade ut båten ur hamnen, ut mot gattet. Vi satte segel och tog sikte på Ledskären. Gammal sjö gav stora men mjuka vågor men vi guppade fram på ett behagligt sätt. På håll spanade vi på sälarna både på Södra och Norra Ledskär på vår väg norrut. Morfar tog över ratten och fick testa hur det är att styra båten. Det gick hur bra som helst och då vi kommit upp till Nordsten gippade vi och seglade söderut mellan öarna. Vinden tog i lite mer och seglingen mellan öarna och hemåt mot Bua blev så där perfekt som den kan bli. Vi verkligen njöt och hade kunnat fortsätta hur länge som helst! Att vi hade kunnat pricka in en sådan perfekt seglingsdag! På vägen in mot Bua blev vi omkörda av en trimaran, kul att få se den på så nära håll med fulla segel. Efter att vi rivit våra segel tog Rasmus över och körde båten in i hamn, det kan nog bli sjömän av dessa 2 killar ; )

Morfar och Rasmus

Segla och dricka kaffe på en och samma gång fungerar alldeles utmärkt

Magnus och Rasmus har det bra på fördäck

Omseglade av denna fartmaskin!

På väg in till Bua hamn

Hur gick det då med skeppshunden Mimmi...? Jodå, hon klarade sig helt utmärkt. Hon tyckte nog det var en märklig ställe hon hamnat och gillade inte riktigt det där med att ta sig på och av båten. Tur att hon är så liten så att det går att ta henne under armen ; ) Men väl på plats i sittbrunnen eller nere i båten var det skoj om än lite varmt i solen.

Skeppshunden Mimmi!

Och hur gick det med stenläggningen...

...en bit på väg!



Alla plattor är nu på plats, så nöjda!

Sammanfattningsvis får vi säga att vi haft en härlig helg!  Nu är mormor, morfar och skeppshunden Mimmi på väg söderut igen. Tack för titten, vi ses senare i sommar!
//Lotta
  

Bryggsegling de Luxe

Väderprognoserna lovade varmt soligt och vindstillaväder, så när jag åkte från jobbet hämtade jag upp Lotta från Ringhals och efter några minuter äntrade vi Lina II. Lotta hade lite energi så däcket fick sig en omgång av grönsåpa och skurborste, medan jag assisterade som sköljare.

Teakdäcket och sittbrunnen har fått smaka på grönsåpa!

Ingen hade visst borrat dränhål i kikarlådan...(det randiga är en fräck sten som vi hittade på Södra Horta...jo, barnasinnet finns kvar,...!

 När däcket hade fått sig en duvning så fjuttade jag igång grillen på bryggkanten och Lotta trollade som vanligt fram allsköns saker att lägga på gallret. Det var Angusburgare, kokt potatis, paprika, champinjoner, sparris och grilloumi. När hon la på lite extra olja spred sig grilldoften över hamnen och det var säkert en och annan mage i närheten som kurrade till. Samtidigt hissade jag vår splitter nya flagga från sjöräddningen i seinfallet, så nu har vi både dekal och flagga, vilket kan behövas när vi är ute på våra äventyr!

Grillmästaren i farten.

Den nya flaggan knyts på plats.

När allt var färdigt så testade vi att käka framme på fördäck vilket visade sig alldeles förträffligt! Med en taklucka som bord och teakdäcket som stolar njöt vi i fulla drag av middagen.


Godbitarna ligger på grillen!

Oj, oj, oj...vad gott!

Efteråt sjönk vi ner och blev liggandes på fördäck, tittandes på solen som långsamt sjönk längre och längre ner mot horisonten och på flygplan som raskt förflyttade sig över himlen. Vi tjingsade på en och annan båt som flöt förbi på tomgång och hojtade på Janne i Maxi 77:an på andra sidan hamnen när han tappade hela sitt segel i vattnet. När luften började svalna av kröp vi ner i ruffen, helt nöjda med dagens bryggsegling!

Till nästa gång!

/Magnus

Naturupplevelser på Södra Horta

Redan igår gav vi oss av på en kort upptäcksfärd på ön medan potatisen stod på kok. Nordvästra delen av ön visade sig vara mest kala klippor med små vattensamlingar och växlighet här och där. När vi kom längre bort där växtligheten blev mer dominerande retade vi visst upp en massa fåglar, måsar, trutar och kanadagäss. Vi misstänkte att vi började komma nära deras bon så vi var extra försiktiga var vi satte fötterna och vände så småningom ön för magen började längta efter mat.

Idag tog vi efter frukost en längre promenad på ön, främst för att spana in södra och östra delen. Vi såg även ett stort röse långt upp på en kulle mitt på ön som vi så gärna ville klättra upp på. Öns natur visade sig vara mycket mer varierad än vad vi först anat. Allt från kala klippor till täta områden med låga enbuskar, stora stenängar och öppna gräsytor, små sjöar och vattensamlingar, kullar och kanske även rester av en gamla boningar. Här nedan kommer en del bilder från en del av allt som drog våra ögon till sig:



En liten sjö med märkliga formationer

Önskade att vi hade lite mer geologikunskaper

Vissa växter har inte så höga krav

Sten i tunna skivor

Röda klippor

Kanadagäss fanns det gott om

Solnedgången var magisk!

Ser ni pippin i mitten? Pluspoäng till den som kan identifiera den.

Kanadagäss och vindkraftverk på rad

Strandtrift

Någon stor variant på blåklocka, modell större

Hur kan en sten blir så lik en stor kub?

En mycket gammal dubb....

...modell STOR. Varför och när kom dom på plats???

Stenängar skymtas på andra sidan viken

Ett ståtligt kungsljus på väg ut i blom

Alla uddar måste kollas in

Såg många vackra formationer i berget

I en grop glittrade det av kristaller

Fler urgröpningar i stenen...

...och ännu fler!

Stötte på många småsjöar

Kung över Södra Horta

//Lotta

Lagunen på Södra Horta (eller var tog 47-fotaren vägen) (eller Det läcker! Det läcker!)

Lördagen randades och efter att ha vaknat till och käkat frukost gav vi oss ner till Bua. Planerna var lite vaga då vi inte riktigt visste vad vi kände för denna dag. Vi visste att min jobbarkompis var på väg från Göteborg för motor med sitt nyinköpta 47 fot långa renoveringsobjekt och det hade varit roligt att kolla in denna Sparkman and Stevens-båt.
Vi började med att käka lite lunch när vi kom ner till båten. Det blev den hemmagjorda sushin från i går och det smakade minst lika gott som då.

Massor med sojaindränkt wasabi ska det vara på sushin!

Vi tog en promenad bort till bastun i Bua för att försöka, med kikarens hjälp, få syn på 47-fotaren upp mot Nidingen, men såg inget, hur mycket vi än spanade...
Så vi gick tillbaka till Malön och gjorde oss beredda på att lägga ut. Lotta satt vid rodret och jag släppte loss i fören så att vinden försiktigt lotsade oss ut från båtplatsen.

Lotta gör oss redo för avfärd.

När vi svänger höger ut i hamnbassängen ser vi något på väg in i Bua Hamn, och som ser misstänkt likt ut en 47 fots segelbåt med masten på däck. Vi hade tidigare pratat om att de skulle vara nere kl 14:00 och klockan var då 13:59...Så vi såg noga till att vara ur vägen när Jonas och Ronnie la till vid kajen. Det är ett stort flytetyg så tilläggningen lyckades inte riktigt första gången men väl vid andra. Vi körde och la till Malön vid båtplatsen igen och knallade iväg för att prata en stund med Jonas och Ronnie och kolla innandömet på Jonas båt.

Vadå lägga till? Det är väl bara att spetsa masten i sjöboden där borta!

Det första som mötte oss var några feta vinschar! Vi tycker att våra Andersen 46:or är feta, men de bleknar i jämförelse med dessa...65:or!! Oj, oj, oj...!
När vi klättrade ner för trappan och tog en titt på insidan förstod vi att Jonas och hans fru har en del att fixa med innan allt är färdigt, men de har en tidplan på 5(!) år, så det kommer säkert bli fint när det blir färdigt! Utrymme fanns det definitivt gott om, och ståhöjden måste ha varit minst ett par meter!
Efter titten knallade vi iväg till Malön igen, och fick en fantastiks segling ner till Södra Horta. Vi hade hört att man skulle kunna ligga på ett ställe som kallas Lagunen, så vi ställde siktet där vi trodde att det låg. Det var ordentligt smalt när vi gick in genom gattet, men vi höll oss i mitten enligt det råd vi fått av en båtgranne i Bua. Vi siktade sedan på en dubb i berget som såg ut att ligga där det var tillräckligt djupt för oss. Men icke...När vi hade någon meter kvar till land stannade båten upp på ett mycket karaktäristiskt sätt...vi hade bottenkänning! Jag ropade till Lotta att jag skulle backa och efter ett tryck på gasreglaget så gled Lina II majestätiskt bakåt, och släppte sitt grepp om sandbottnen. Vi gav upp tankarna på att ligga långsida och medan jag snurrade runt och försökte positionera oss på ett bra sätt inne i lagunen så gjorde Lotta färdigt med tampar och ankare. Vi närmade oss sakta ett par andra dubbar som vi tänkte skulle funka och efter lite manövrar så låg vi fast vid denna ö i Kattegatt!


Uppfinnaren av stävstegen borde få Nobelpriset!

Grymt nöjda med vår egen insats så brassade vi på lite middag, sill och färskpotatis.
När jag höll på att hälla potatisvattnet över relingen så har jag Lotta ropa nerifrån ruffen, "Faan, det läcker!"
Min första tanke var att nu har båten börjat ta in vatten och att nu var goda råd dyra! Men det kändes inte riktigt som Lottas rösts tonläge stämde riktigt med den hypotesen.
Min andra tanke var att någon slang hade släppt från tryckvattnet så att 200 liter vatten var på väg att fylla durken.
I samma andetag kom min tredje tanke att en gasolslang hade gått av och vi var på väg att fylla ruffen med explosiv gas.
Till slut (efter ett par tiondels sekunder) kom jag mig för att ropa ner till henne:
"Vad är det som läcker???)
"VINET!!!" ropade hon tillbaka då...
Det var påsen i bag in boxen som hade ett lite hål...Katastrof!!!!  :-)

Bag in b...degskål!

Ja, ja efter maten blev det i alla fall efterrätt; de första egna jordgubbarna! Oj, oj, oj...för andra gången denna dag...vad gott det var.


Mystiska saker vi hittade på Södra Horta...är vi med i Lost???

Sitter vi på fin restaurang??? Nej vi sitter mitt ute i den svenska skärgården!!!

Med jordgubbar till efterrätt!!!!

Så nu ska jag bara plita ner dessa rader, och sedan ger vi oss av en sväng för att kolla lite vad ön har att erbjuda.

Den flitige redaktören!

Till nästa gång!

/Magnus