Läckagejakt!

I dag stod egentligen kabeldragning på schemat, men efter att ha konfererat en stund kom vi fram till att det var smartare att ta upp läckagevattnet från motorsumpen och kölsvinet, tömma ur kylvattnet, försöka få loss slangen och till slut lägga ut tidningar för att försöka se varifrån läckagen kommer ifrån. Läckan från den aktuella slangen vet vi ju redan, men vi anar att det finns lite andra vätskor i läckagevattnet i motorsumpen då det är relativt klart, men också luktar lite diesel tycker vi.
Efter ett litet mellanspel där vi fick åka och hämta Faxen i Derome så kom vi igång vi halv sex-tiden.


Jag började med att tömma motorsumpen medan Lotta gav sig på kölsvinet. Vad gäller motorsumpen så rymmer den cirka 10 liter. Och jag hade en glasbruk på kanske en halv deciliter att tömma den med. Det blir att fylla och tömma glasburken 200 gånger i runda slängar...och varje gång trixa glasburken förbi propelleraxel, sjövattenslang och expansionskärl krävde en hel del tålamod...och en stilla önskan om att hinken inte skulle trilla och allt uppsamlat skitvatten skulle rinna tillbaka.
Men det gjorde den inte...förrän den var i princip full...då trillade den. Men skitvattnet rann inte tillbaka i sumpen utan träffade i nämnd ordning min tröja, mina jeans och mina skor. Och sögs effektivt upp av dessa. Så i skrivande stund går tvättmaskinen för fullt med en iblandad häxbrygd av allehanda tvättmedel.

Lotta ger sig på kölsvinet. Det är djuuuupt...

...medan jag tar mig an motorsumpen med den liiiila glasburken. Hinken är än så länge full och mina kläder är torra. Men inte länge till....

När båda utrymmena var tömda så släpptes den olycksaliga slangen från expansionskärlet och det mesta av kylvattnet tömdes ut. Därefter gav vi  oss på att försöka hitta den andra änden av slangen och det gjorde vi till slut. När Lotta väl hade fått loss slangklämman så försökte vi dra loss slangen. Men den visade sig sitta fast i någon form av fjädrande fäste. Vi hann inte undersöka vad det var för något i dag, vi får kolla det i morgon. till slut lossnade den och det kändes som om vi hade tagit en skalp! Nu återstod bara att torka upp de sista dropparna och det som hade skvätt runt när hinken välte och slutligen lägga ut tidningar för at se var läckagen kommer ifrån. Under tiden jag hade fixat med motorsumoen hade Lotta också lyckats att hinna med att koppla ihop masten med jordplattan i skrovet. Bra jobbat, Lotta!

Kylvattnet tappas ur.

Lottas elkoppling!

Det var länge sedan motorsumpen var så här fin!

Vi hoppas att tidningarna ska avslöja hemligheter för oss!

Slangen är förmodligen original och har legat och skavt mot barbords aktre motorfäste i 34 år. Nu gick det till slut hål.

Fascinerande hur något låååångsamt kan gnaga igenom något annat. Tänk hur många gånger motorn har vibrerat fram och tillbaka mot slangen under alla dessa år!!

Det var det vi hann med denna gång. I morgon blir det förmodligen kabeldragning om inte vinden tillåter genuasättning, så

Till nästa gång!

/Magnus