Två dagars dykning!

Denna måndag och tisdag bestämde vi oss för att ge oss av norrut till Gullmaren för ett par dagars dykning. Det blev premiär för Lottas nya dykutrustning, väst, regulator, manometer skulle testas och som grädde på moset hoppade vi på vägen upp in hos en kille i Billdal och köpte ett viktbälte så hon kunde komma ner under ytan. Det var dock bara 6 kilo på bältet så vi fick lägga i några vikter från en gammal hantel i viktfickorna för att få rätt antal kilo.
Vi svängde vägen om Lindome för att hämta upp vår kanelknäckeknaprande stjärnbesättningsmedlem och tillika dykkompis, Sussi.
Väl upp vid Uddevalla svängde vi av vid Torp och satte siktet på Jordfall. Vi tänkte att det var en bättre plats att testa grejor på än Kårevik, som jag hade blivit så besviken på förra dyket. Jag hoppades att den gula sörjan som fanns på botten där inte skulle vara lika utbredd i Gullmaren.

Sagt och gjort, efter att ha betalt 40:- i parkeringsavgift hoppade vi i första gången denna soliga och varma måndag!

Jordfall. Vid udden i mitten går vi ner. Djupet där är 8-12 meter.

Utrustningen monteras ihop.

Till och med under vattnet kan jag inte hindra mig själv från att spana in den vackra fotografen!

Men jag får slita mig och simmar i väg efter Sussi som syns i bakgrunden...

Lotta har påbörjat sin undervattensfotografibana. Här en sten med allsköns liv på. Sjöstjärnor, sjöpungar och små cylinderrosor bland annat.

Sussi svävar över sandbotten på 12-13 meters djup.

En sjöstjärna får hjälp att visa upp sina färger av min ficklampa.

En ishavsstjärna ute på jakt.

Efter det första dyket åkte vi in till Lysekil för att tanka luft, och återvände sedan efter en välbehövlig lunch till Jordfall för vårt andra dyk. Sussi kände av sin onda arm och avstod detta andradyk.

Parkontroll

Ser ni trollhummern?

En sjöanemon i mitten av ett fång sjöpungar.

Två fiskar av okänd art ville vara med på bild.

Jag fick låna kameran på slutet och lyckades knipa en bild på Lotta!

När jag och Lotta hade kommit upp packade vi ihop alla prylar och, efter en kort diskussion...:-), landade vi på Burger King i Spekeröd för lite middag.


Vi spenderade natten i Öjersbo och vände åter kosan norrut på tisdagen. Vi försökte desperat hitta ett dykcenter som kunde fylla luft för oss i Göteborg, men det visade sig vara omöjligt. Till slut bestämde vi oss för att än en gång åka in till Lysekil för att fylla luft, och när flaskorna var fulla och goa ställde vi in siktet på Hällebäck. Vädret blev sämte mellan Lysekil och Hällebäck så vi fick en stund i bilen innan vi kunde masa oss ut och dra på oss utrustningen igen. Vi bestämde oss för att simma ut dit vi brukar simma ut när vi dyker i Hällebäck, men av olika amledningar gick vi ner lite tidigare än vanligt och missade därför de snygga stenröden som finns där. Nu blev det ett sandbottendyk, vilket i och för sig är spännande i sig, men inga humrar blev det denna dag heller...

Ombyte i Hällebäck efter regnet.

Sussi letar intressanta saker på botten.

Jag försöker mig på något intelligent tecken, ingen fattar något. Inte jag heller så här efteråt...:-)

Sussi låter en brännis passera på behörigt avstånd. Vi är väl skyddade men att få trådar över munnen är inte trevligt...

En välbesökt sten på sandbottnen, cirka 13 meter djupt.

En rödspätta flyr nedför slänten.

Tänk vad ett gammalt bildäck kan bli intressant som boplats för varelser under ytan!

En sjöstjärna med fin färg bland musselskalen

En ännu oidentifierad nål...

Jag håller en eremitkräfta som garanterat blir fotad för första gången i sitt liv. Hur jag vet det? Ser ni inte hur blyg han är...?

Den enda sjöborren denna dag, kanske några centimeter rakt över.

Lotta uppe vid ytan, precis i slutet av dyket.

Möra efter tre dyk, packade vi ihop sakerna och satte oss och åt och loggade och diskuterade dagens äventyr på McDonalds i Torp för att sedan vända söderut, nöjda med våra dykdagar!

Nu ska vi ut med båten några dagar, så på återseende!

/Magnus

En plastbit och två skruvar

Då killarna skulle ut med grannkillarna och övernatta på en ö och då utgå från Bua passade vi på att åka till Lina och fixa lite smågrejer inför nästa seglingstur. Rullen fram fick en undre platta (tillverkad av en liten plasthink) och nu har rorkultsförlängaren fått en infästning som inte ska kunna lossna!

Fungerar som den ska igen.

Med genomgående skruv och mutter på andra sidan ska förlängaren inte kunna hoppa loss fler gånger!

 

Så nu är vi redo för nästa äventyr med Lina...

 

//Lotta

Bryggsegling och simrekord!

Varmt och skönt men ingen vind...vad göra? Bryggsegla, javisst har det sin tjusning! Igår morse bestämde vi lite hastigt att vi skulle åka till Lina och bo över till idag. Killarna letade fram sovsäckar och packade ihop badkläder och annat nödvändigt. Magnus gav sig på att få ordning på gummibåt och lillamotorn och jag gav mig iväg på en inköpsrunda, kylskåpet ekade tomt efter vår tur till Blekinge. Efter lunch kom vi iväg och vilken em/kväll vi fick! Vi badade, grillade, tog en tur med gummibåten, promenerade bort till Sjöräddningen, åt glass och bara njöt av den nästintill vindstilla kvällen. Noel funderade på att sova ute i sittbrunnen men tur att han inte gjorde det...för på morgonen vaknar vi att det regnar och ett åskväder drar rakt över! Det blixtrar till ordentligt ett par gånger och allt som vi hängt på tork blev plaskblött. Men regnet drog vidare och det blev ett lite försenat morgondopp. Vädret blev sakta men säkert bättre och vi passade på att både äta lite lunch och bada mera innan vi återvände hemåt igen. Simrekordet...jo, den yngste besättningsmedlemen simmade idag 20 m (inklusive vändning)! Detta firades med en glass på hemvägen!

Tomatskål med egenodlade tomater från växthuset!

Bua hamn har fått en glasskiosk, måste inspekteras...utmärkt glass och sorbet...

Vi är trogna medlemmar!

Vi tar en tur med gummibåten...

...runt udden bort till badstegen, för ett kvällsdopp!

Ingen idé att försöka torka badkläder.

Rekordslagning!

 

//Lotta

Båtar i Blekinge, snorkling m m

Vi övergav Lina vid bryggan och tog bilen ner till Blekinge för lite semester. Vi passade givetvis på att spana på alla vackra båtar vi såg där nere, både stora och små. Bl a såg vi en vacker 56-fotare i aluminium från Holland, Stadtship Merrimac, och en och annan liten fin Vega ; )

En vacker båt!

En vacker Arcona på väg in till gästhamnen på Dragsö

Vi passade på att äta äkta Blekingska kroppkakor, bada, åka skärgårdstur och besöka Kungsholms fort, Valshalls vikingaby m m. Allt medan solen sken så mycket den bara orkade!
Idag ville dock solen inte helt vilja komma fram och vi begav oss hemåt igen. På vägen stannade vi till i Kollevik, utanför Karlshamn för vi hade fått nys om att de har en snorkelled där. Killarna hade med sig sina snorklar och Rasmus simmade den lätta rundan och spanade in alla "kontroller". Nästa år ska vi se till att ha med snorklar till alla och försöka oss på att simma även den lite längre leden som går på lite djupare vatten. Efter en minigolf-runda och mätta i magen efter en rejäl lunch åkte vi vidare mot det soliga Tofta.

 

//Lotta

Denna gång gick allt bra!....Eller...

Denna lördag hade vi egentligen tänkt att ta oss upp med bil till Gullmaren för att Lotta skulle få pröva på att dyka där. Men ödet ville annorlunda och då jag hade haft problem med bihålorna några dagar, och att det var osäkert om Lotta skulle hinna få sina dykprylar från Spanien och då vår kanelknäckeknaprande stjärnbesättningsmedlem tillika vår dykkompis hade svåra problem med att få sin ena arm att göra det hon vill att den ska göra så ändrade vi våra planer. Min storebror hade hört av sig under fredagen och undrade om vi skulle ut, så det tyckte vi var en bra ide.

Nästan helt bleke och strålande sol!

Det var bara det att det var lönlöst att få tag i honom. Vi tänkte oss norrut, Lotta och jag, till Ärtskär närmare bestämt. Väder och vind verkade vara på vår sida så tidigt på Lördag morgon stod vi upp och begav oss till båten. Jag skulle bara koppla in batteriet, ett gammalt batteri som vi tänkte sätta dit i stället för ett ännu äldre som hade gett upp hoppet. Och som belysningsbatteri hade vi ett ungefär lika gammalt. Men när jag efter konstens alla regler hade kopplat in batteriet så hände det ingenting när vi tryckte på startknappen...Snabbt bytte jag till belysningsbatteriet och tryckte på startknappen.

Ut med de gamla batterierna!

Lika dött där...Så det var inte mycket annat att göra än att åka in till Varberg och inhandla två stycken nya batterier. Med facit i hand skulle detta naturligtvis ha gjorts för länge sedan...
När de två nya batterierna var inkopplade hoppade motorn igång och alla lampor funkade!

Cirka 2,5 timma försenade gav vi oss av norrut och gjorde god fart. Men runt 15-tiden började vinden att ta slut så bestämde oss för att det var för långt till Ärtskär och tog i stället in vid Öckerö/Hamnholmen. Det var redan rätt många båtar inne i denna omtyckta naturhamn, men efter en av våra bästa tilläggningar hittills, hittade vi en plats bredvid en stor motorbåt. Grunt var det dock, och vi hade förmodligen inte mer än ~30 centimeter under kölen...

Vi var inte ensamma vid hamnholmen denna dag!

Ett svalkande dopp är aldrig fel!

Sill & potatis...

...och ett glas vin stod på menyn denna ljuva sommarkväll

En man och hans öde ö...;-)



Lika diskret som en rysk ubåt i Karlskrona

Magnus på väg ner i djupet...

Vårt lystmäte av vackra solnedgångar blir aldrig stillat.

Så vackert så man knappt tror det

Efter denna vackra solnedgång så kröp vi ner i kojerna troendes att det skulle bli en lugn natt. Men inte...

Jag vakande någon gång mitt i natten av att vinden piskade på utanför. Då jag behövde gå på toa så stack jag ut huvudet ur ruffluckan och tittade ut. I fullständig kontrast till bilden ovan mötte mig så en vind på 7-8 sekundmeter, full dimma, en båt som låg med lanternorna på, och en annan lampa som rörde sig utanför oss. Någonstans hördes en motor som gick på ganska höga varv. Jag visste ärligt talat inte om jag fortfarande sov, så stor var kontrasten mot kvällen! Det blev inte bättre av att vårt fall hade börjat slå mot masten, och trots att jag tog med mig 3-4 stroppar och försökte göra fast fallet så slutade det att slå så fortsatte det. Jag tänkte att det var lika bra att gå på toaletten och därefter se om jag kunde vakna ur denna knasiga dröm. Men jag var nog vaken för när jag kom tillbaka till båten gick jag ner och bad Lotta att gå upp och fixa fallet men hon lyckades inte heller. Det var bara att plugga i öronpropparna och sova vidare!

På morgonen hade allt lagt sig men en X-yatch som hade kommit in på kvällen innan låg inte längre vid klippan utan låg i stället för ankar mitt i viken. HAns dragg hade förmodligen släppt under natten och det var hans motor jag hade hört. Vi fattade dock aldrig varför vi inte fick ordning på fallet, kolla stropparna på bilden nedan, det borde ha räckt...

Stroppkalas!!!

Vi tuffade iväg ganska tidigt då vi hade på känn att vinden skulle ta slut under förmiddagen och mycket riktigt så blev det så. Men nu hade vi ju bra batterier, så det var bara att dra igång motorn och tuffa tillbaka till Bua!

Till nästa gång!

/Magnus