Resan: Bua - Hamnholmen

Efter att ha konsulterat DMI:s prognoser kändes det som en bra dag att ge oss ut för lite semestersegling. Sol och hyfsad värme är att vänta de närmsta dagarna och lite varierade vindar. Då vi väntade oss lugna vindar under eftermiddagen passade vi på att fixa lite annat på förmiddagen och efter lunch begav vi oss mot Lina. Magnus och Noel började förbereda inför avfärd medan Rasmus och jag åkte och kompletterade vårt matförråd. Väl tillbaka upptäckte vi att sejnfallet hade gått av, dessa vimplar att inte hålla bättre. För att få ner det fick ta till vår yngste bestättningsman, han är så lätt att få upp i masten. Vips så var han uppe och fick tag på vimpeln och passade sedan på att åka upp en bit till för att få se den fina utsikten där uppifrån, modigt!

Strax efter 15 kom vi iväg. Vinden hade lagt sig betydligt jämnför med innan på dagen och vi hoppades på att den inte skulle dö ut för tidigt. Vi länsade i 3-4 knop i början men snart sjönk hastigheten ca 1 knop och till slut tröttnade vi på att höra storen slå så vi tog ner seglen och tuffade för motor upp mot vårt mål, en av favoritnaturhamnarna: Hamnholmen vid Öckerö. Väl där insåg vi att vi skulle få grannar för natten. Vi kan bara lägga till vid ett ställe inne i hamnen (vad vi testat hittlls) men där får det plats 2-3 båtar så vi knödde oss in brevid motorbåten som läg där. Magnus styrde vant i Lina och testade för första gången att släppa ankaret med ankarspelet. Vi gled snyggt och perfekt in mot klippan och jag kunde kliva iland och lägga fast. Blev dock utskälld av den skräckinjagande lilla hunden Snobben, han tyckte nog att det var ett konstigt monster som la till bredvid deras båt.

Nöjda med vår resa och tilläggning så låg mat högt på önskelistan. Magnus startade grillen, killarna gick på upptäcksfärd och jag förberedde resten. Det blev grillade hamburgare med ris, mozzarellaostsallad, fetaostsallad och vanlig sallad. Kanske lite udda kombination med det blev gott ändå. Vi spelade ett parti kinaschack innan vi lagom till solnedgången tog plats i gummibåten och gled iväg mot horisonten. Vilken vacker kväll vi fick! En norsk stålbåt från Oslo hade lagt sig på svaj inne i viken och vi kunde inte låta bli att kika lite på den på håll. Till och med gummibåten såg ut att vara i stål (fast det var den inte) och de hade en stor vit hund som vaktade uppe på däck.

När vi skulle dra ut oss från land lite så upptäckte vi att ankaret inte satt så hårt vi ville. Vi kunde dra in det med ankarspelet och väl uppe hängde det en jätteklump med sjögräs och lera på den. Vad gör vi nu? Jo, vi la in lite back (för att slippa blåsa in i land), berättade för våra båtgrannar att vi behövde knö lite på dom (fendrar är bra att ha) och så tog Magnus med sig ankaret ut med gummibåten och slängde i det längre ut. Vi testade att dra in det och insåg att ankaret bara plöjde rakt igenom sjögräset och fastnade inte helt. Vi testade totalt 4 gånger och fick nöja oss med att få fast det "tillräckligt bra". Något som vi kunde känna efter att ha kört ankarspelet upp och ner nu ett antal gånger. Nu har vi verkligen fått testa det och vi inser att viss typ av sjögräs gillar inte ens ett delta-ankare...tur det inte ska blåsa i natt... Efter ytterligare ett parti kinaschack somnade vi lugnt och tryggt i en princip vindstilla, mysig naturhamn...

//Lotta