Vi är Genua-seglare! Bua-Skalla Hamn-Gottskär-Bua

För att förklara rubriken ovan, och så jag inte glömmer av att göra det senare, så är det så här.
Vi märker mer och mer att vi inte är ute efter maximal fart hela tiden, utan ofta så vill vi ha bekväm segling där vi kan slappna av och njuta av resan, mer än att kräma ur det sista ur båten med en vådligare färd över böljan den blå som följd. Detta har medfört att vi sällan hissar storseglet. Vi rullar ut genuan och kan lätt reglera segelytan efter behov och när vi är framme rullar vi in på 30 sekunder och får minimalt med jobb i hamn. Och som denna gång, så låg vi ibland över sju knop för bara en full genua (10-13 m/s) och det räcker gott och väl för oss. Lutningen ligger då på 15-20 grader med kanske bortåt 30 som max, vilket också gör att vi inte behöver surra fast allt som finns för att inte riskera att det far i golvet. Så, vi är verkligen genua-seglare, även om en del "riktiga" seglare säkert fnyser åt oss för det.

Med det sagt så kommer helgens bravader nedan.

Tanken med helgen var egentligen att komma ut och fiska på ett ställe som vi hade fått tips om, utanför Nidingen, på lördagen och att hämta Sussi på Gottskär och åka till Fjordskär och dyka på söndagen.
Där rullade vi ner till Bua runt lunch på lördagen och efter lite käk la vi ut, tog oss ut ur hamnen, satte segel (gissa vilket...) och styrde kosan åt nordväst. Vinden kom lite för mycket från norr vilket gjorde att vi fick sikta på Nidingen in stället för rakt mot Skalla hamn som vi hade tänkt som natthamn. Vi fattade tidigt att det inte skulle bli något fiske, då det helt enkelt blåste för mycket för att det skulle bli bekvämt.

Lotta brassa pyttipanna till lunch.

Sist hade det kommit upp lite vatten på durken och vi undrade vad det kunde komma ifrån och Vips! så hittade vi en lucka och ett utrymme till som vi inte visste om. När ska de ta slut...?

Det fanns sälar på Södra Ledskär även denna dag.

Alltså...det har funnits sämre ögonblick i livet.

Väl framme hakade vi fast i en av Skalla hamns kryssarklubbsbojar och bestämde oss för att inte göra någonting denna kväll, bara läsa, tjöta, och njuta av tillvaron. Och inte minst testa min egenhändigt ihopknåpade grillplats. Den funkade utmärkt och efter att Lotta hade fiskat upp ytterfilen som tydligen fortfarande levde och slingrade sig ur grillgaffelns grepp och hamnade på durken, så avnjöt vi en delikat middag.

Lotta djupt försjunken i Kristian Gidlunds bok. 

Inte så snygg kanske, men egenhändigt ihopskruvad...

...och ypperlig att ställa grillen på!

Det är gott med middag efter allt slit med att göra ingenting.

Ytterfilé, nu ordentligt avlivad, med potatis och tillbehör.

Efter en halvblåsig natt väcktes jag av att telefonen ringde. Lotta hade redan varit vaken ett tag, och nu var det Sussi som ringde och undrade när vi skulle ses. Vi sa vid Gottskär om en timme, och då tänkte vi ta vägen om fjordskär innan och kolla hur det såg ut. Vi kastade loss och tuffade ut ur viken och märkte att vinden tog i ordentligt. De visade sig när vi kollade att det blåste mellan 10 och 13 sekundmeter. Vi körde förbi fjordskär och insåg att det kanske var lite för riskabelt att försöka lägga till vid en okänd plats, där det dessutom är rejält grunt, med en sidvind på kanske 15 i byarna, så redan innan vi kom fram till Gottskär stod det klart att det inte skulle bli någon dykning idag. Vi kom in till Gottskär och Sussi tog emot tamparna när vi la till vid tankbryggan. Vi käkade lite frukost och pratade oss samman, och efter någon timme kastade vi loss igen för att ta oss hem till Bua. Strax utanför Gottskär satte vi segel (gissa vilket...) och nu blåste det ordentligt. Vi låg mellan 7 och 8 knop flera gånger och det är häftigt när det fräser och bogsvallet. Något som vi har märkt men inte riktigt förstår är att båten seglar någon knop bättre för styrbords halsar än för babords halsar. Är det någon som läser detta får ni gärna komma med förslag vad det kan bero på. Vi får inte tell-talesen att bli bra och det känns i hela båten att något är fel. Det kränger och stampar och farten är låg...märkligt...
Trots att vi gick för babords halsar hela vägen hem så gick det som tåget. Vi gick in i sundet mellan Brattön och Ustö och lagom till att vi kom hem till Bua så vred vinden till ostligt och avtog, precis lagom för att vi skulle kunna göra en helt perfekt tilläggning på båtplatsen.
Väl på plats tjötade vi lite med Mikael, som kom och hälsade på, innan vi packade ihop och lämnade Lina II för denna gång.

Till nästa gång!

/Magnus

Sussi på Gottskärs pir.

På väg från Gottskär med hissade segel (gissa vilket...).