En spännande helg (Hästholmen, Onsala Sandö & Ärtskär)

Hemma igen efter en händelserik och spännande helg! Egentligen skulle vi denna helg varit uppe i Dalarna och simma Vansbrosimmet men det blev inget med det. Då det bara höll 13 grader i vattnet däruppe kortades sträckan ner till hälften, 1500 m, så då bestämde vi oss för att inte åka upp och simma. Lite besviket var det allt…men då fick vi en hel helg för att ut och segla istället och väderprognoserna så gynnsamma ut!

Ivriga som vi ibland blir så lyckades vi vara i Bua redan vid 15-tiden i fredags och vips så var vi på väg norrut. Sydliga vindar gjorde att vi återigen fick länsa och i jobbig sjö så var det inte den behagligaste segling vi haft även om farten var god. Vi tog kurs mot Nidingen och senare mer mot fyren Lilleland och funderade under tiden på vart vi skulle bege oss för att söka natthamn. Denna gången föll det på att ligga vid boj vid Mönster/Hästholmen strax norr om Malö. Så när vi kommit en bra bit norrut gippade vi och tog sikte på att märket öster om Malö. Tog sikte, nja vi såg det inte men visste på ett ungefär vart det var och mycket riktigt när vi kom tillräckligt nära så dök det upp. Ändå hade vi väldigt klar sikt denna em. Seglingen blev  halvvinden mycket mer behaglig och vågorna snällare så siste biten upp till Hästholmen blev en skön segling. Båda bojarna var lediga så vi valde den som låg mest skyddad för nattens vindar. Med lite mat i magen kunde vi sedan njuta av en mysig kväll. Underhållningen bestod bl a av att följa hunden Chicco´s äventyr. Han ville ut på egna äventyr mest hela tiden och vi såg han skutta upp och ner för berget medan matte försökt få honom att komma tillbaka. Hans vilja var dock större än mattes så han kom hem när han tyckte det var lagom. Lite senare kom en segelbåt till som tog den andra bojen så vi fick lite sällskap på håll. Solen la sig och vi med den. Fördelen med att ligga vid boj är ju att veta att man ligger säkert för natten...

Det fick lite sovmorgon på lördagsmorgonen, vi hade inte bråttom iväg. Solen sken så frukosten fick bli i sittbrunnen. Rätt var det är kommer en Maxi-båt med fulla segel och vi sitter förundrat och tittar på vart den ska ta vägen när det ser ut som att den ska segla rätt upp på land. Men med vana seglare i så rullas förseglet in snabbt som vinden och båten ändrar kurs och seglar förbi oss för att sedan segla genom passagen mellan Mönster och Hästholmen. Strax innan hade vi funderat på om vi skulle våga oss på att gå igenom där för motor eller om det var för smalt/grunt... Hm, vi kommer nog ingen där... Men vi valde ändå att gå på andra sidan Hästholmen för vi var lite nyfikna på alternativa platser att lägga till. En bukt blev extra intressant då det var ca 18 m djupt inne i bukten. Ett bra ställe att dyka på, kanske? Vi skulle nog dessutom nog kunna lägga till där inne. Efter vår spaning så puttrade vi ut i Malö sund och satte segel norrut. Vi seglade inte så långt, tog oss till en vik vid Onsala Sandö, en vik som skulle vara en bra plats att ankra enligt vår naturhamnsguide. Innan vi lämnade vår nattplats innan idag hade vi listat ut hur ankaret fram fungerade och övat på att släppa och dra upp det så väl på plats så testade vi på riktigt. Vi la oss så fint på svaj och stannande kvar några timmar för lunch. Sill och potäter fick det bli, perfekt seglarmat! När vi skulle ge oss av gjorde vi det seglandes, ingen mening att dra igång motorn denna gång. Vi gled  smidigt iväg och fortsatte en bit till norrut för vi hade spetsat in oss på vår favoritö Ärtskär. Väl där inser vi att det ligger en motorbåt där vi vill ligga...ja, ja vi får väl plats bredvid. Vi gör en perfekt tilläggning, lite nöjda är vi allt! Efter lite fix och trix som det alltid är när man kommit fram så vill Magnus ta sig en simtur. När han håller på att kränga på sig våtdräkten så händer något. Det blir ett fasligt liv och båten börjar röra sig. Förseglet har rullat ut sig och med vinden i sidan så vill båten segla iväg. Ankaret orkar inte hålla emot utan hela båten åker åt sidan och sätter sig i botten. Vi får in förseglet men ankaret är löst och vill inte sätta sig igen...Magnus hoppar i vattnet och kollar läget. Jodå, vi står på botten och ankaret har dragit upp en lång fåra på botten. Vad göra nu? Magnus simmar över med ett rep till klippan längre bort och vi kan m h a det kan vi vinscha oss bort från botten så vi ligger fritt igen. Ankaret är bara att dra upp, det har vi inte nytta av. Nu ligger vi på plats i alla fall. Vi får i oss lite mat och studerar väderprognoserna. Det stämmer nämligen inte med det som förutspåtts. Det blåser upp istället för att lägga sig och den där varma sommardagen som utlovats blir det inte. Vi inser att vinden inte får vrida det minsta mer åt öster får då kommer vi att gå på med fören i berget. Oron gör att när det vid 9-toden kommer en paus i blåsandet så passar vi på att. Vi släpper på tamparna, backar ut och gör om tilläggningen och lyckas få ankaret att fastna igen. Strax efter detta börjar det blåsa upp igen och vi är så nöjda med att få i ankaret igen. Extratampen till berget får dock sitta kvar så vi har en säkerhet till ifall ankaret släpper under natten. Trötta av kvällens bekymmer somnar vi dock gott till alla vinande ljud runt omkring oss.

På väg att kolla statusen på ankaret...

Eländes ankare som inte vill sitta fast...här upptaget inför ett nytt försök att ankra...

Ärtskär är en mysig liten ö!

Magnus rensar bort bevisen för att vi använt det främre ankaret

Ilsken lite pippi som jagade bort stora fåglar...frågan är bara vad det är för liten rackare?

När vi vaknar har det lugnat sig lite. Dagen började lite mulen men snart ville solstrålarna smyga sig fram, till en början lite då och då och framåt lunchtid hela tiden och dagen kom att bli den varmaste hittills i år. Vi vaknade till liv lite sakta och såg fram emot en lugn dag. Första adrenalinpåslaget kom dock direkt då vi skulle lägga ut och lämna Ärtskär. Ankaret släppte nästan direkt så det blev brått med att få upp det innan sidvinden hade fart på båten in i klipporna. 15 kg ankare + kätting  och med halva botten hängande i sig blir tungt!  Men det fixade sig. Innan vi helt lämnade Ärtskär tog vi oss en lov för att kolla in några andra tänkbara ankringsplatser. På väg tillbaka genom passagen vid Ärtskär går vi rätt nära fastlandet och konstaterar nöjt att ”vad nära vi kan gå”! Sen säger det ”bonk”, där gick vi  på en sten… Eftersom vi gick på tomgång så hade vi minimal fart och att Magnus var snabb i handling så backade vi snabbt undan och kunde konstatera att såå nära ska vi INTE gå nästa gång. Med vetskapen om att vi har en stabil och kraftig köl så vet vi att en sådan bottenkänning enbart ger lite avskav av bottenfärg, inget mer.  Men vi måste ju testa lite och för varje sak som händer så lär vi oss mer om hur båten beter sig. Så några erfarenheter rikare lämnar vi Ärtskär för denna gång och med vinden i nosen tar vi motorn till hjälp på vår väg söder ut. Först efter att vi passerat genom Malö sund blir det segling, och vilken segling. Full sol, lagom vindar och 5 knop med enbart förseglet…perfekt ”semester”-segling. Vi ger oss in mellan Nordsten och Brattön och får ta till motorn igen, för hur mycket vi än vill kan vi inte segla rätt mot vinden. Autopiloten fick jobba lite och vi passade då på att käka lite lunch, äggamackor! Att laga mat (även om det denna gång enbart bestod i att koka ägg) samtidigt som vi seglar börjar bli en god vana. När vi passerat Ustö vill vi segla igen och kryssar och hem till Bua, via Ryggåsen (ett grunt område som nog kan få många att haja till om man inte har riktigt koll på var man är på sjökortet och har ett ekolod) och givetvis sälarna på Norra och Södra Ledskären. Väl i hamn blev det grill och ett svalkande bad! Imorgon är det jobb igen...men med en härlig helg bakom sig känns det inte så jobbigt.

Sälarna på Norra Ledskär

//Lotta