Göta Kanal Dag 14 Norsholm till Ljungsbro; 16 slussar till!

I dag vaknade vi upp i Norsholm till en alldeles underbar morgon! Vindstilla, inte ett moln, och lite lagom småkyligt i luften. Då Sussi skulle hem idag så  ville vi komma i väg när slussen öppnade och släppte därför linorna redan tjugo i nio, för att lägga oss och cirkulera framför slussen. Tyskarna som hade legat framför oss hade samma tanke och exakt i samma ögonblick som vi släppte så släppte även de. Sida vid sida tuffade vi framåt mot slussen, förbi några andra båtar som inte var lika snabba och såg lite snopna ut när vi gled förbi. Dock hade de stora holländska båtarna fatta galoppen och en av dem låg och tronade precis framför slussen.

Återigen en fin morgon

Holländarna var snabba...

...men tyskarna och vi hängde på efter dom

Klockan tjugo i tio kom vi igenom kombinationen vägbro-sluss-tågbro och tuffade ut på Roxen. Det skulle blåsa en del så vi jagade upp ungarna ur kojerna ifall det skulle börja gunga. Det var dock ingen fara, Lina hanterade vågorna på sitt vanliga lugna och stabila sätt. Vi låg omväxlande bakom/bredvid/framför tyskarna hela vägen och jag fick något att sysselsätta mig med att klura varför vi ibland var snabbar än honom och ibland tvärtom. Tyskarna kommer ifrån Travemünde och deras båt heter Ida. Efter ett tag klurade vi ut att båten var en Albin Stratus, en klassiker från 80-talet. Till sist kom jag fram till att Lina har ett större vindmotstånd än Ida, så när vinden tutade i så tappade vi mark, men när den sansade sig så gick vi förbi. Roxen var inte så stor som jag hade trott, det är ju en av Sveriges större sjöar, men jag upplevde den inte så. Dock är den grund, inte mer än runt fem meter på större delen av ytan. Det tog oss 2 timmar och tjugo minuter att ta oss över Roxen och då låg vi allt som oftast i sex knop.

Enda slussen med färdiga tampar att hålla fast sig i

Helen och Stanley vinkar av oss

Så var vi på väg igen...

Ute på Roxen ser vi "Wilhelm Tham" ligga vid en brygga

Rasmus använder livlina för att ta sig fram på fördäck

Jovisst fanns det kanelknäcke ombord

Alla är på topp

Vi har följe av våra tyska kompisbåt

Vi närmar oss Berg

Väl framme i Berg så tornade slusstrappan med sju slussar upp sig framför oss. Vi hann slänga i oss lite lunch i form av korv i glasburk och stekt potatis innan det var dags att börja slussa. Tyvärr hamnade vi tillsammans med ett par andra båtar förutom den tyska båten vilket gjorde slussen väldigt trång, och gjorde resan upp för slusstrappan jobbigare än vad den hade behövt vara. Dock gick allt bra, men det tog ganska exakt två timmar att ta sig uppför de sju slussarna.

Statyn utanför Berg

Att rensa bort vattenpest är också ett jobb

Holländarna igen...och en massa änder

I väntan på slussning

Vi laddar med en snabblunch

Nu är det vår tur och vi drar oss förbi tyskarna

In i första trappan

Noel tar hand om förtampen

Mimmi får vara skeppshund för ett par timmar

Det blev trångt i slussen

Noel vinschar

Glad kille!

Stanley håller koll på fendrarna på andra sidan

Mycket vatten forsar in

Precis så alla fick plats

Snart uppe

Sista slussen i Carl Johan-trappan

Väl uppe så körde vi åt sidan och köpte var sin glass och funderade på hur Sussi skulle göra. Skulle hon följa med oss till Ljungsbro, eller skulle hon hoppa av i Berg? Hon skulle ju tillbaka till Mem och hämta bilen och sedan ställa kosan söderut hem till Öjersbo. Efter en del funderingar bestämde vi att hon skulle lämna oss i Berg, lifta med Lottas föräldrar Helen och Stanley och dra sig hemåt, det skulle ta för lång tid att åka med till Ljungsbro. Så där blev i en besättningsmedlem fattigare, tack för att du ville komma och gästa oss ett par dygn på båten, Sussi!

Färden gick vidare genom ett mycket vackert landskap och genom tre dubbelslussar till innan vi landade i Ljungsbro. Genom dessa slussar fick killarna ett större ansvar och skötte det med den äran! Noel var mest på fördäck och vinschade in förtamp, medan Rasmus hoppade i land och skötte omväxlande för och aktertamp.

En häftig sak som hände här var att vi låg och väntade vid en sluss för att tre båtar kom från andra hållet. På båten i mitten läste jag ett nummer och ett par bokstäver på sidan. Numret kommer jag inte ihåg, men bokstäverna var NZ. Blicken flög snabbt upp till flaggan i aktern och mycket riktigt, båten var från Nya Zeeland!! Vi han precis slänga upp kameran och ta ett kort innan den var förbi. Det händer inte så ofta att båtar från Nya Zeeland letar sig hit, och framför allt inte in i Göta Kanal!

Helt färdiga men väldigt nöjda med dagen landade vi i Ljungsbro och i dag kände vi att det var läge att käka något färdigt. Vi rattade in Lina mellan ett par bommar i närheten av tyskarna som hade landat före oss, och gick bort till en lokal restaurang, Malfors Café och restaurang. De såg inte mycket ut för världen, men vi kan verkligen rekommendera den för er som åker förbi Ljungsbro. Inte helt billigt, men väldigt gott och stora portioner! Helnöjda gick vi tillbaka till Lina, mätta och belåtna!

Vi passerade Bergs slussar

I väntan på nästa sluss poseras det på däck

Tur det finns väntbryggor

Wasa Lejon passerar oss

Vi tittar lite extra när vi ser att båten är från Nya Zeeland

Vi ser ner på en sjö...

...och en väg!

Sträckan vi tog oss idag

Det går inte alltid så fort att ta sig fram på kanalen

Vi testar att ligga vid bom

God mat serverades här!

Noel kopplar av med en Kalle-pocket

Ni tänkte vi bara softa det som är kvar av kvällen (klockan är snart halv nio), för att ta nya tag i morgon, då vi hade tänkt oss först till Cloettaaffären och sedan genom en sluss och tusen broar till Borensberg.

Men innan jag slutar för idag, så vill jag nämna våra slussvärdar. Vi är otroligt imponerade av hur vänliga och trevliga där hela tiden. Om jag skulle rangordna dem så har de varit från bra till alldeles outstanding, och då är det bara någon som har fått betyget bra. De ger oss massa tips om hur vi ska slussa, om hur de ser ut ovanför oss, de intresserar sig för vad vi håller på med och allt detta med ett leende! Vi hoppas verkligen att de som håller i hela verksamheten runt Göta Kanal vet om vilken resurs de har i sina slussvärdar!

Så, nu orkar jag inte skriva mer, det får bli mer i morgon.

Till dess!

/Magnus