torsdag 21 juli 2016

Göta Kanal Dag 1-2: Äntligen på väg - första nattseglingen!

Så kom vi då iväg till slut. Morgonen ägnades åt att göra det sista hemmavid (där vi i sista sekund hittade Magnus seglarbyxor som varit försvunna en andra omgång sen i våras). Det sista packades in i bilen, killarna lämnades i Trönninge och vi gjorde 2 korta ärenden inne i stan innan vi körde mot Bua. Mina föräldrar hade bott i sin husbil i Bua under natten för att vinka av oss och filma vår avsegling. Vi förvarnade dom att vi var på gång och de bege sig till fyren och därifrån spana efter oss. Vi packade in det sista, fixade en snabb lunch och tjötade lite med Christofer i båten bredvid innan vi släppte loss, vinkade hejdå och tuffade ut ur ett nästan vindstilla Bua.
Vi lämnar Bua fyr bakom oss
För att det skulle se bättre ut på filmen så hissade vi seglen på väg ut. Tanken var att ta ner dom sen igen men vi kom att behålla storen uppe, och har det fortfarande. Den har ibland hjälpt oss att få lite extra fart när vi fått lite vind och annars har den varit uppe för stabilitetens skull. En bit ut knappade vi in Falsterbo i plottern och styrde kosan åt sydost Vi insåg att det skulle bli många timmar med motorgång.

Molnen sprack upp och solen kom fram, autopiloten fick jobba och efter att ha passerat N Horta la vi oss framme på fördäck och bara njöt av solen och att vara på väg! Vattnet var nästan spegelblankt hela em/kvällen och till vår lycka fick vi se 3 tumlare som hoppade bredvid båten. Vi passade på att ta det lugnt, njuta av tillvaron, äta lite och vänta in solnedgången (som blev så där obeskrivligt vacker). Vi gled in i natten med fullmåne och en klar himmel!
Skönt med autopilot
Lite kvällsmat bestående av rissallad

Ja...en tumlare!

Nästan spegelblankt hav!

Vi passerar snart Varberg
Vi såg diverse båtar på vår väg:



Solen börjar gå ner...








Man blir hungrig ute på havet och extra gott är det med något varmt, som t ex stekt ägg på macka



Någon gång efter midnatt lägger jag mig en stund i förpiken för att sova lite. Efter en halvtimme hör jag hur Magnus ändrar motorns varvtal och drar ner till tomgång. Vad har nu hänt tänker jag och far upp till sittbrunnen. Magnus hade plötsligt hör en duns och så hade axeln börjat låta, ett skrapande ljus som dock inte lät som det vi råkade ut för i början på sommaren. Adrenalinen ökar ordentligt, inte mottorfel, det får inte vara sant. Vi lägger i framåt igen fast med 4 knop istället för de 5 vi gått med tidigare. Det skrapande ljudet är kvar och vi öppnar till motorn men kan inte se några uppenbara fel. Ljudet kommer och försvinner i omgångar men till slut försvinner det helt. Vad kan det ha varit? Vår teori är att vi körde in i något som trasslade in sig i propellern men som så småningom släppte taget. Magnus hade precis innan det hände sett att det flöt en del skräp i vattnet runt Lina.

Det tog en bra stund innan vi kunde börja slappna av och turades om att sova medan den andre satt uppe och höll span, lyssnade på motorn och såg till att autopiloten skötte sig. Redan vid Falkenberg hade vi fått syn på Kullen långt i söder men oj, vad det var långt dit. Magnus väckte mig då vi skulle passera Kullen och fyren där vi förra året hade stått och spanat och fantiserat om hur det skulle varar när vi seglade förbi nu i år. Jag försökte få några bra foton men det var tyvärr lite för mörkt (trots att månen lyste så starkt).

Fullmåne
Vi närmar oss Kullens fyr...
...och här passerar vi snart den

Jag fortsatte att försöka sova i motorbruset medan Magnus höll koll. Plötsligt kom det lite vind så han fick en go stund med 6,5 knop innan vinden försvann igen och motströmmen kom, en kraftig sådan så när vi gick in i Öresund i soluppgången och ner mot Helsingborg klarade vi knappt av att hålla 2 knop framåt. Så sakta det gick. Jag kollade dmi:s prognoser för strömmarna och såg att de var svagare närmare land och att de nedanför Helsingborg skulle bli svagare. Vi höll oss nära sverige-sidan ner till Helsingborg, klarade oss från att krocka med de 2 Scandlinebåtarna som korsade vår väg.

Soluppgången var underbar

Motströmmen gjorde att vi bara kunde hålla 2-3 knop...så sakta det gick...

Helsingör

Vi lyckades undvika alla färjor

När vi passerat Helsingborg var det läge för frukost. Kocken (i detta fall jag) orkade baka scones och den doften är inte att leka med när man är hungrig och bara väntar på att de ska bli färdiga. Mätta och belåtna gick Magnus ner för att sova en stund. Jag fick nu 2 härliga timmar i solen. Passrade Ven, spanade mot Öresundsbron, sick-sackade mellan fiskenät och väjde för allehanda båtar. Nu har Magnus vaknat och tagit över så jag kan vila en stund. Om ett par timmar går vi under Öresundsbron...
Vi passerade Ven

Turbåtar för fiskeintresserade

På återseende!

//Lotta



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar