Motortemperaturmätare på plats

I dag hade vi tänkt att det skulle bli tredje gången gillt för oss att försöka nå det avlägsna, mytomspunna och sägenomsusade målet Fladen fyr. Vi har ju ännu inte lyckats att ta oss dir. Men nu var det dags!
Enligt DMI de senaste två dagarna skulle det blåsa en nordnordvästlig vind på 8-10 sekundmeter. Perfekt tänkte vi och hastade till Bua efter respektive jobb. Vi kollade SMHI:s kustobservationer och de sa 2 m/s i medelvind. Något måste vara fel tänkte vi. När vi kom till Bua blåste den inte nordnordväst...det blåste sydligt...i alla fall i ena änden av hamnen...i den andra var dt vindstilla. Då det med denna vind hade tagit oss resten av veckan att komma fram så blev det snabbt beslutat att vi även denna gång blev snuvade på att äntligen nå ett av våra livsmål...Fladen fyr...!
Men annat kom snabbt in på programmet.
Då en av mina nya kollegor på Kungsbacka kommun har ett förflutet som guru på Volvo Pentas motorer, så insåg jag att det var värt att ta hans råd om att hålla noga koll på motortemperaturen på vår motor. Jag hade ju för någon vecka sedan hittat en mätare hängandes i kablarna bakom den övriga fastskruvade instrumentpanelen. Problemet var bara att det inte fanns något hål att sätta den i. Detta är egentligen ett mysterium, då den var kopplad och allt till resten av panelen, men inte hade någon plats. Om panelen nu är bytt, och om man nu kopplade mätaren till den nya panelen, varför bemödade man sig inte med att göra ett hål så at det gick att använda mätaren? Och om man inte brydde sig om mätaren, varför kopplade man in den överhuvudtaget?

Håltagning påbörjad med diverse vassa verktyg

Glasfiberresterna tas bort med vår mycket eminenta lilla dammsugare. Faktiskt, den kan varmt rekommenderas!

Ja, ja, nu hände den där i alla fall, och jag tog upp ett hål med hjälp av diverse vassa verktyg och fick till sist till det riktigt bra enligt eget tycke (ja, jag vet att vi bor i Sverige och att man därför inte får säga så, men jag tycker ju det...).
Så, upp till bevis. Vi lade loss tamparna och Lotta lotsade oss tryggt och säkert ut ur hamnen. Efter diverse manövrar, för att ha något att göra medan vi väntade på att temperaturen skulle stiga, så blev vi varse att antingen har vår fina motor en otroligt låg arbetstemperatur...eller så funkade inte mätaren Vi tror på det sistnämnda...
Men nu är mätaren på plats så felsökning får tas en annan dag...


Inte jättehög motortemperatur

En skön tur blev det i alla fall en bit ut mot Grytan, solen sken, det mullrade inåt land, och skådespelet var som vanligt, helt fantastiskt!

Lotta styr lugnt in mot Bua hamn igen.

Till nästa gång!

/Magnus